Där barnen är kungar av de Vigan

Influencerkulturen är fortsatt het. Många vill vara en, eller åtminstone få vara en del av det åtråvärda livet där allt verkar skimra av lycka och pengar. Frågan är hur långt en tvåbarnsmamma i Paris är beredd att gå för att synas och få bekräftelse. Långt svarar nog huvudpersonen Mélanie i romanen Där barnen är kungar. Ja, kanske till och med offra sin familj för att få vara i strålkastarljuset. Hennes dröm om att bli känd uppfylls då hon delar med sig av sin familjs vardag där fokus mycket kretsar kring barnen. Men de är inte så roade. Även maken börjar tveka om framgångssagan är rimlig. En dag försvinner ett av barnen och allt ställs på sin spets. Familjen som lever sitt liv inför öppen ridå inser att det finns kritiker närmare än vad de kan ana. De som inte alls uppskattar exploateringen av barnen och är redo att få ett slut.

Där barnen är kungar är en roman som är lätt att ta till sig, både språkligt och innehållsmässigt. Den väcker tankar om priset en del betalar för att få synas, men även vilket behov den hängivna publiken har som tittar och gillar. Den här boken passar för alla klasser på gymnasiet då ämnet är lätt att relatera till för de unga som dagligen följer såväl realityserier som influencers.

Alla förlorade platser – Boyne

I samband med att jag startar svenska 1 på gymnasiet så brukar jag visa min läsarbiografi. När jag presenterat den så får eleverna därefter göra sina egna och presentera för varandra. Sedan gör vi en gemensam för klassen på tavlan. En bok som ofta lyfts fram och som verkar stanna kvar hos eleverna är ungdomsromanen Pojken i randig pyjamas (Boyne).

Nu har författaren skrivit en uppföljare; Alla förlorade platser. Där får vi följa Gretel, ”djävulens” överlevande dotter som nu är en 91-åring gråhårig dam som lever ett stillsamt liv i en välmående förort till London. Däremellan får vi följa henne bakåt i tiden till efterkrigstidens Paris och 50-talets Sydney. Vi gläntar även till dörren till vad som egentligen hände hennes lillebror i Polen.

Skulden, skammen och sorgen, men även rädslan över jakten på nazister och deras familjer ligger som en blöt filt hela Gretels liv. En dag flyttar en nioårig pojke in i samma hus och bekantskapen med honom väcker det förflutna till liv. Är det dags att betala sin skuld? Har hon ens någon skuld att betala? Kan hon sörja någon som i omvärldens ögon bara ses som en djävul? Kan hon äntligen få prata om saknaden efter sin lillebror?

Till hösten har jag tänkt följa Karin Herlitz upplägg att starta lektionerna med att högläsa 5-10 minuter för eleverna. Just nu letar jag efter lämpliga böcker. Kanske Alla förlorade platser kan bli en som jag väljer ut?

Katarina Wennstam

I samband med förra årets arbete kring Sexstrejken (åk 1) och Fettpärlan (åk 3) upptäckte jag ett stort behov av att våga diskutera mäns våld mot kvinnor. Därför valde jag inför årets bokcirkel i trean att använda mig av olika spänningsromaner av Katarina Wennstam. Hennes romaner fokuserar mycket kring detta komplexa, brännheta och inte alltid så enkla ämne ur olika perspektiv. Dessutom blottar hon ofta svagheter i vårt juridiska rättssystem gällande denna typ av brott.

Efter att ha kort presenterat de utvalda böckerna fick eleverna välja titel och därefter bilda läsgrupper där de fick göra en läsplanering. Lektionerna varvades sedan mellan lästid, diskussioner i tvärgrupper och stöttande samtal i egna läsgrupper. Trots Wennstams rika, ibland snåriga persongallerier så fanns en nerv i hennes böcker som behöll elevernas intresse. Dock rekommenderas gemensamma tankekartor inledningsvis för att underlätta läsningen. Samtalen visade både starkt engagemang och stor frustration. Att böckerna uppskattades vittnade en kollega om då hon hörde livliga diskussioner i korridoren kopplade till det lästa.

En debattartikel där ämnet skulle utgå från boken fick avsluta momentet, vilket blev ytterligare en ventil för att samla ihop alla tankar och åsikter som fanns hos eleverna.

De böcker som ingick:
Smuts (trafficking, sexköp)
Dödergök (kvinnomisshandel, heder)
Alfahannen (kändisskap, maktmissbruk, sexuella övergrepp)
Skuggorna (kvinnovåld, hämnd, ”folkdomstolar”)
Skymningsflickan (sexuella övergrepp, droger, sociala medier).

Stargate. En julberättelse (Rishöi)

Mitt letande efter kortromaner har succesivt ökat. Eleverna blir ofta positivt inställda när de upptäcker det lilla formatet. Dessutom skapar kortromaner utrymme för att hinna med fler böcker under läsåret. Den senaste som jag läst är den hyllade Stargate. En julberättelse av norska författaren Ingvild Rishöi. Hennes magiska och sagoinspirerande innehåll om två syskon påminner om Astrid Lindgrens Sunnanäng. Rishöi har även jämförts med Astrid Lindgren, men även Selma Lagerlöf och HC Andersen. Flickan med Svavelstickorna omnämns även i boken som en sorglig, men trösterik berättelse för syskonen Ronja och Melissa. Storasyster Melissa får ta alldeles för stort ansvar då pappan bara periodvis är nyktert närvarande, men oftast tillbringar tid hos sina likasinnade vänner på krogen Stargate. När pappan inte klarar av att behålla jobbet som julgransförsäljare övertar Melissa jobbet vid sidan av skolarbetet. Syskonens utsatthet gör stundtals mycket ont. Men det finns också hopp tex den starka syskonkärleken som finns när vuxna sviker. Men inte alla vuxna sviker. ”Kung Alkohol är en hård herre” säger vaktmästaren som ser. ”Du kanske skulle komma in till mig en stund” säger grannen som hör.

Kortromanen kan fungera väl i ett tematiskt arbete kring missbruk och medberoende. Den kan även fungera i ett arbete kring Astrid Lindgrens författarskap där språk, magi och innehåll kan jämföras och analyseras. Eller varför inte, bara läsa, diskutera och njuta av en välskriven och känslosam kortroman.

Sexstrejken (Hellberg) – om arbetet i elevgrupp

 I ett tidigare inlägg om Sexstrejken berättar jag lite om innehållet och tänkbara boksamtal kring denna tyvärr väldigt aktuella roman. Några gymnasietjejer som vill få slut på en sexistisk jargong inleder en Sexstrejk (läs ”hångelstrejk”) för att belysa problemet med trakasserier, övergrepp, ryktesspridning, oönskade dickpics och en tystnadskultur bland både tjejer, killar och personal på skolan som är svår att komma åt. I sann Lysistrate-anda märker vi hur ”tillsammans blir vi starka” fungerar i samtidens skolmiljö! En lättläst roman som gav viktiga och engagerade diskussioner där alla bidrog med tankar, egna funderingar och kopplingar, helt enkelt.

Jag arbetade med romanen i en åk.1 på SA under pandemin och då fick vi förmånen att använda BookBeat som komplement till den klassuppsättning som biblioteket hade köpt in. Att ha både bok och ljudbok fungerade mycket bra för många elever. Kapitlen i ljudboken stämde överens med kapitlen i romanen så alla hänvisningar fungerade för alla. Arbetet i stora drag:

  1. Vi hade kontinuerliga boksamtal i mindre grupper (se frågebank i bilagorna)
  2. Vi kom in på många samtal om bland annat mobbing, utsatthet, feminism, sexism och civilkurage. Några artiklar och aktuella tv-inslag kompletterade diskussionen (länkar finns i materialet men de kan nog bytas ut mot mer dagsaktuella inslag)
  3. Vi tittade igenom ett par frisläppta elevtexter från ett tidigare NP och skrev sedan en skrivuppgift som avslutning (uppgiften finns bifogad)
  4. Vi tittade också på inledningsscenerna till Lysistrate med Lena Nyman (SVT – öppet arktiv) så eleverna fick en uppfattning om inspirationskällan och lite allmän förförståelse kring originalet.
  5. Förslag på samtalsfrågor: Sexstrejken 1-4Sexstrejken 5-10Sexstrejken 11-20Sexstrejken 21-34Sexstrejken 35-53,
  6. Skrivuppgift Sexstrejken

Brev till mannen (Kronlöf)

Förra helgen fick Luleås Bok och Bild besök av Bianca Kronlöf som debuterat med Brev till mannen. Författarens framträdande blev mycket emotionellt där både hon och stora delar av publiken föll i gråt av hennes engagemang och högläsning av brevet Till min ofödde son. Hennes budskap var tydligt; snälla, goda män –  våga bryt tystnaden och engagera er mot mäns våld och trakasserier mot kvinnor. Boken består av flertalet korta brev där det går alldeles utmärkt att välja ett eller ett par för högläsning och diskussion under en lektion. Förutom brevet Till min ofödde son finns andra starka brev som tål att nämnas och diskuteras: Till dig som tycker våldtäkt är fel, Till dig som köper sex och Till dig som aldrig.

På gymnasiekursen Svelit0 fick eleverna under hösten välja en individuell bok. Många elever valde självbiografier och i boksamtalen där elevernas egna frågor fanns med blev det starka samtal kring de kvinnliga elevernas gemensamma erfarenhet av att ha utsatts för sexuella trakasserier. Som avslutning fick eleverna läsa vad en manlig recensent skriver om Brev till mannen parallellt med att Kronlöfs förord lästes. De viktiga samtalen fördjupades och fortsatte utanför klassrummet.

 

Heder (Lapidus)

Som ett första boksamtal i en åk.1 på SA valde vi novellen Heder av Jens Lapidus. Det handlar om Adam som kommer ut från ett långt fängelsestraff, hans livssituation utanför murarna och tankarna inför framtiden. Men vad är han egentligen dömd för och vem är denne ”honom” som han ska söka upp?

Aktuella fall runt om i Sverige där det pratas om gängkriminalitet har gjort att diskussionerna kommit igång i olika klasser kring vad som händer, varför det händer och hur det kanske resoneras inom gängen vad gäller brott, straff och heder. Den svåra första frågan blev såklart: Vad är heder för dig? I vilka situationer stöter man på ordet heder? Finns det både positiva och negativa associationer kopplat till heder? Lyckliga jag hittade en lärarhandledning (Novellix, Carl-Johan Markstedt) som funkade jättebra med gruppen. Vi diskuterade både i smågrupper och i helklass och kom in på många intressanta spår. Förutom samtalsfrågor finns även skrivuppgifter att inspireras av. Novellix har flera lärarhandledningar och jag rekommenderar verkligen att kika på dem! https://novellix.se/wp-content/uploads/2016/10/lararhandledning_heder.pdf

Bokcirklar i kombination med hyllningstal

Under ett par år har jag i Svenska 3 kombinerat hyllningstal med bokcirkel. En del elever tycker att de aldrig kommit så djupt in i en bok som under detta arbete. Flera har även uttryckt att det känns lättare att hålla hyllningstal när du blir en karaktär i boken som hyllar en annan; ett slags teater som gör att du vågar ”spela ut”.

Jag försöker väcka intresse genom att inleda med att säga att vi ska resa jorden runt då författaren/händelserna representerar olika världsdelar, historiskt såväl i samtid.

 

 

 

Följande titlar har eleverna valt mellan:
En bön för de stulna av Jennifer Clement
No och jag av Delphine De Vigan
Vända hem av Yaa Gyasi
Vår älskade av Kamila Shamsie
Tusen strålande solar av Khaled Hosseini
Dödssynden av Harper Lee
Efter attentatet av Yasmina Khadra
Litet land av Gael Faye

När eleverna valt bok bildas grupper där alla läser samma. De börjar med att göra sina egna lässcheman utifrån givna veckor. Syftet med grupperna är dels att stötta varandra med innehållet, främst karaktärerna, dels att hjälpa varandra med hyllningstalen. ”En press” att följa lässtoppen brukar uppstå naturligt då man annars inte kan delta i gruppens diskussioner och ömsesidiga utbyten. Varje lektion får eleverna lästid, varannan så får de tid att samtala och varannan har jag genomgång/uppgifter kring retoriken. Vi ägnar även tid åt bildanalys då eleverna vid presentationen ska ha en bild som bakgrund som symboliserar innehållet.

Hyllningstalen som är fem minuter långa ska alltså vara från en karaktär i boken till en annan och talet ska innehålla tydliga händelser men också typiska karaktärsdrag hos de valda personerna.

Den bok som toppar i popularitet är En bön för de stulna där hyllningstalen nästan alltid slutar i tårar av glädje eller sorg beroende på talens innehåll. Det starka bokinnehållet av fattiga flickors utsatthet och kartellernas maktfullkomlighet i ett land som Mexiko chockar många då de ofta ser Mexiko som ett lockande turistland med bad och sol. Nästan alla ger det högsta betyg en bok kan få; bästa boken någonsin!

En sanning med modifikation (Sara Lövestam)

Under denna termin fick en klass på Teknikprogrammet och en klass som läser Svenska som andraspråk 1, där eleverna studerar på olika gymnasieprogram, möjlighet att träffa författaren Sara Lövestam. Eleverna hade inför besöket läst boken En sanning med modifikation. En mångbottnad roman som tar upp svåra ämnen som psykisk ohälsa, livet som papperslös, trafficking men även värme, medmänsklighet och letandet efter sanningens olika skepnader. Då boken även är rik på ordspråk och idiomatiska uttryck så var det en tacksam ingång för sva-eleverna att arbeta med i ett jämförande perspektiv med sitt förstaspråk. Boken finns även som lättläst version under titeln Flicka försvunnen.

Under eftermiddagen fick vi lärare i svenska och svenska som andraspråk ägna oss åt fortbildning tillsammans med Lövestam inom områdena språk och grammatik, vilka hon brinner stort för. Hon lyckades på ett skickligt och engagerat vis inspirera oss lärare.

Ett klipp från SVT Norrbotten som dels intervjuade Sara Lövestam, dels eleven Emily Cwirzen (om länken krånglar googla på SVT Norrbotten Sara Lövestam)
Se här

Elevfrågor Frågor till Lövestam

Nordisk Fauna av Andrea Lundgren, två noveller i integrerade boksamtal


Novellerna Katten och Flickvännen av Andrea Lundgren

I ett samarbete mellan nyanlända elever och två gymnasieklasser (årskurs två på Samhällsvetenskapsprogrammet och Ekonomiprogrammet) fick eleverna först läsa de två novellerna Katten och Flickvännen i sina respektive klasser. Därefter skedde boksamtal i tvärgrupper mellan eleverna. Samarbetet avslutades med att författaren Andrea Lundgren besökte eleverna för att berätta om sitt författarskap. Eleverna fick också möjlighet att diskutera och ställa frågor till novellerna, vilket uppskattades stort.

Andrea Lundgrens noveller Flickvännen och Katten tar upp intressanta och allvarliga ämnen med fascinerande kopplingar till djur. Novellerna öppnar för spännande samtal kring tolkningar och symboler.

Förslag på samtalsfrågor: Katten

Hugos intervju med Andrea Lundgren

Lisas intervju med Andrea Lundgren