Två pärlor av Chimamanda Ngozi Adichie

Alla borde vara feminister och Brev till en nybliven förälder är två fina texter av Chimamanda Ngozi Adichie som passar väl till teman som feminism och könsroller. Den första texten är ursprungligen ett populärt TED-talk där hon utgår från sin syn på feminism. ” Vi måste uppfostra våra döttrar annorlunda. Vi måste även uppfostra våra söner annorlunda” är ett uttalande som speglar innehållet. Talet delades ut i bokform till gymnasieelever 2015. Den fungerar utmärkt som både inspiration och som källa till paneldebatter, argumenterande tal och debattartiklar. Den andra texten är ett brev till en väninna som precis blivit mamma till en dotter. Texten lyfter fram viktiga budskap till vår kommande generation. ” Säg aldrig till henne att hon ska eller inte ska göra något ’eftersom du är flicka’ ” Adichie är född i Nigeria och anses vara en av Afrikas främsta författare. Hennes mest kända romaner är En halv gul sol och Americanah.

Gräns (John Ajvide Lindqvist)

Novellen Gräns som finns i novellsamlingen Pappersväggar blev extra aktuell när den blev hyllad som filmatisering under 2018. Eleverna läser med skräckblandad förtjusning om en kvinnlig tullare (Tina) som bokstavligen har näsa för sitt jobb och som har ett förflutet och en personlighet som engagerar utöver det vanliga. Vem är denna kvinna? Vad är det med mannen och den mystiska väska hon undersöker en dag på jobbet? Varför verkar dessa två individer dras till varandra och vad handlar allt egentligen om? I en årskurs 3 på SA läste vi novellen gemensamt. Vi hade boksamtal om första delen och det märktes direkt att detta var en novell som engagerade alla! Sen såg vi trailern till filmen och nu kom ytterligare funderingar och många frågetecken. Stämning, karaktärer, symbolik och handling i stort lyftes fram och diskuterades.  Efter att ha läst resten blev det nya samtal kring både läsupplevelser, innehåll, form och egna tankar. Detta är en berättelse i ett tacksamt format men där både känsla och fantasi ges ett stort utrymme.

Några spontana boksamtalsfrågor:                 

Pappersväggar

 

Spelreglerna (Jonas Karlsson)

Bröllop (Jonas Karlsson) – ur Spelreglerna

Flera av Jonas Karlssons noveller passar bra för elever i gymnasieåldern. De är både intressanta att diskutera i grupp och litterärt välskrivna. Den novell jag särskilt vill lyfta fram är Bröllop ur novellsamlingen Spelreglerna. Här träffar vi ett berättarjag som börjat på ett nytt jobb och hittat en ny vän bland kollegorna – tror hon. Snart märker hon att kollegan skriver en blogg där det står negativa och hånfulla kommentarer om berättarjaget. Fortsättningen kretsar kring om man ska ge människor en andra chans eller inte och läsaren lämnas slutligen att skapa sig en egen uppfattning om vad som händer. Sociala medier, relationer och vårt samtida nätuppkopplade liv står i fokus även om ett bröllop också planeras. Och vad är det egentligen för slags text? Till vem riktar sig berättarjaget och var?

En rasande eld (Andreas Norman)

9789174293500_200x_en-rasande-eld_pocket

En rasande eld är en spänningsroman om ett nytt antiterrorsamarbete i Europa. Information om detta topphemliga och kontroversiella förslag finns på ett usb-minne som Carina Dymek vid svenska UD får av en för henne okänd man efter ett möte i Bryssel. I samma stund som hon påtalar innehållet för sin chef förlorar hon sitt jobb och står anklagad för något hon inte har en aning om. För att rentvå sig själv måste hon nu hitta mannen som gav henne usb-minnet – något som visar sig vara både invecklat och livsfarligt. Säkerhetspolisen kopplas in men vem övervakar vem? Vilka är indragna i detta internationella säkerhetspolitiska spel och varför?

En rasande eld läste jag med en årkurs 2 på SA i samband med att de arbetade med ett ämnesövergripande projekt om EU. Jag hade tillgång både till en klassuppsättning och ljudboken, vilket gjorde att jag kunde lyssna på vissa avsnitt i helklass. Detta underlättade eftersom boken är ganska lång (knappt 500 sidor). Arbetsgång: Fortsätt läsa

Nani (ur Människosaker)

Nani är en av novellerna i samlingen Människosakerberättelser från världens alla hörn. Nani är en pojke som saknar både trygghet, kärlek och röst i en utsatt del av världen. En varm sten uppe på ett berg, en sång och ett leende blir viktiga detaljer i den korta, poetiska och mångtydiga texten. Eleverna i en litteraturkurs på gymnasiet har formulerat egna diskussionsfrågor (se länk).

Nani – elevfrågor

 

Ett litet hål i mörkret (Ingrid Olsson)

Ingrid Olssons Ett litet hål i mörkret är ett guldkorn när det gäller att arbeta med att läsa på-mellan-bortom raderna. Poetisk sparsmakad text med komplext innehåll och fantastiskt bildspråk gör att varje ord, mening, sida kan djupanalyseras. I centrum står Calle, 17 år, som är en tystlåten kille som ser sin omgivning genom kameralinsen. Han saknar sin pappa som dog när han var liten. En sorg och saknad som han inte gärna pratar om. Hans farmor står honom nära men även hon drabbas av sjukdom. I Calles närhet finns även HON med den röda halsduken och en speciell lillebror.

 

 

Ingrid Olsson besökte oss under hösten 2017. Eleverna fick lyssna på när hon berättade om sina olika böcker och sitt sätt att skriva. Hon hann även med en liten skrivövning där hon gick runt och gav respons. Otroligt uppskattat!

 

I virvlande dans (Joanne Harris)

I virvlande dans är Joanne Harris första novellsamling. Enligt författaren själv kan en bra novell ”överraska, antända och lysa upp”. En plats i solen är precis en sån berättelse. Här är skönhet och klass centrala begrepp. Berättarjaget lever på och kring Brasiliens stränder som numer har (kreditkortsliknande) namn som  Silver- eller Platinastranden. Det är helt och hållet den grad av perfektion rent skönhetsmässigt som invånarna har uppnått – till nästan vilket pris som helst – som styr vilken strand invånarna har tillgång till och vilka eventuella  privilegier detta för med sig.

Ett viktigt samhällsfenomen blir extra tydligt i en mer dystopisk form; texten är kort och relativt lättillgänglig, innehållet är tillspetsat men engagerande och slutet överraskar på ett sätt som ger en extra dimension åt innehållet. Passar för både högstadiet och gymnasiet. Exempel på diskussionsmaterial:

En plats i solen

 

Skärvor av minnen (Laurie Halse Anderson)

17-åriga Haley och hennes pappa försöker få livet att gå ihop i den amerikanska stad där allting började. De senaste åren har de flyttat runt mycket vilket har gjort att Haley inte riktigt har fixat skola, vänner eller att rota sig någonstans över huvud taget. Pappan Andy är krigsveteran och lider av posttraumatisk stress och Haley gör sitt bästa för att finnas där för honom och också att dölja situationen för kompisar, anhöriga och lärare. Haley är ensam men smart, kritisk och klarsynt. Tillbaka i sin hemstad träffar hon Finn, och för första gången vågar hon blotta sin verkliga vardag både för honom, vännen Gracie och styvmamman som övergav henne och Andy när det var som jobbigast. Haleys röst är både trovärdig och levande, den amerikanska skolvardagen fascinerar och berättelsen känns viktig för alla unga vuxna.  

 

Valfri nordisk deckare

I årskurs 1 på SA har eleverna läst en valfri nordisk deckare. Tanken var att de förutom själva läsupplevelsen skulle fokusera lite på de samhällsproblem som på olika sätt alltid finns med i denna genre. Klassen har nyligen genomfört ett riksdagsrollspel och det kändes därför nära till hands att titta på och diskutera områden som inte fungerar eller som behöver förbättras i människors vardag. Jag inledde med att presentera en mängd nordiska deckare och höra med eleverna vilka de känner till, vilka de har läst eller varför de läser eller inte läser deckare över huvud taget. Eleverna kunde fritt välja andra titlar också (så länge det var en nordisk författare) men så här i efterhand så kan jag konstatera att så gott som alla valde någon av de jag pratade om. Här är några av elevernas val:

  • I tystnaden begravd (Alsterdal)
  • Flaskpost från P (Adler-Olsen)
  • Solstorm (Larsson)
  • Skuggorna (Wennstam)
  • Svikaren (Wennstam)
  • Stalker (Kepler)
  • Svart himmel (Indridason)
  • Midnattssol (Nesbö)
  • Förförjaren (Nordin)

Vid tre tillfällen fick eleverna skriva läslogg under själva läsningen. När hela boken var utläst fick de sitta i grupper och berätta om de olika miljöerna i böckerna, de samhällsproblem som de tycker är viktiga och vad de får för bild av förövare och offer i just sin deckare. Frågan om hur man skulle kunna åtgärda problemen blev också viktig i diskussionen. Till hjälp hade eleverna ett frågeblad som de kunnat arbeta med under läsningen (se länk). När vi hade knutit ihop diskussionerna i helklass fick eleverna några andra utvalda frågor att besvara på Digiexam. Att ibland göra en provsituation av en läst roman som komplement tycker jag kan höja statusen kring läsning och ger dessutom varje elev en möjlighet att också skriftligt uttrycka sig kring det lästa. Eleverna fick ha med sig boken när de skrev. Kriminallitteratur – frågor