Lite kul måste man ha ( Åsa Karsin )

I boken Lite kul måste man ha  går  trevande kärlek över styr och blir till ett övergrepp. Anna,som ska börja nian, och Ludde, som ska börja trean på gymnasiet, blir förälskade i varandra men det slutar i katastrof. Anna och Ludde har vartannat kapitel i boken så läsaren får bådas tankar och perspektiv på det som händer.
Lite kul måste man ha är en angelägen bok som lyfter viktiga frågor om kärlek, könsroller och övergrepp. Boken är lättläst och passar bra för gemensam läsning på både högstadiet och gymnasiet. En styrka i boken är att både den som begår övergreppet och den som utsätts för övergreppet kommer till tals i boken. Det skulle vara intressant att låta flickorna i en klass läsa Luddes version och låta pojkarna läsa Annas  version för att sedan ha gemensamma i samtal kring det som hände.

 

En ö i havet (Annika Thor)

En ö i havet
Systrarna Steffi och Nellie kommer ensamma till Sverige från Wien under andra världskriget. Hitlers armé har marscherat in i Österike och föräldrarna skickar iväg sina döttrar för att rädda de från nazisternas förföljelse. Tanken är att familjen ska återförenas  i Amerika.
I boken får vi följa Steffi och Nellie under sin första tid  på en ö i Bohuslän i andra världskrigets skugga.
En ö i havet är den första boken av fyra där läsarna får följa Steffie och Nellie under sex år i Sverige.
Steffie och Nellies öden engagerar eleverna. Böckerna ger liv till en mörk tid i vår historia samtidigt som trådarna till vår nutid är kusliga.
Filmatiseringen av bokserien är ett utmärkt komplement till den gemensamma bokläsningen.
Jag har läst böckerna med sva-elever som läser mot år 9. Böckerna passar  för elever från årskurs 6 till årskurs 9.
Gemensam högläsning ger många ovärderliga tillfällen till samtal kring texten utifrån elev- och lärarfrågor. Samtalen blir ett stöd för alla elever i läsningen. Men min elevgrupp behövde fler sporrande utmaningar för att utveckla sin lässkicklighet. Eleverna hakade på mitt förslag med korta närläsningsprov flera gånger i veckan. Eleverna skärpte sina lässinnen samtidigt som de var övervägande positiva till proven. Några elevkommentarer:
”Det gick så där med läsningen, men jag måste fokusera mer på läsningen i framtiden. Alla prov som vi hade gjort var toppen!”
”Proven var hjälpsam,för att det testade hur mycket man hade fattat av boken.”
 ” Proven hjälper oss väldigt  mycket så att vi kan utvecklas och är ju så bra.”
Vill du veta mer om närläsningsupplägget så följ länken här:
 En ö i havet – närläsningsprov

 

Damaskus Sölvesborg (Per Nilsson)

” – Hallå! Var är ni? Kom fram nu. Hennes farsa har lovat att han inte ska skära halsen av dig. Ni kan sluta gömma er och komma fram nu! ” Boken börjar med det som händer i slutet och gör läsaren nyfiken på vad som har hänt.
Boken handlar om Leo från Sölvesborg och Nour från Damaskus. De går i samma klass på gymnasiet men har aldrig pratat med varandra. Leo och Nour hamnar i samma grupp under en klassföreståndardag. De går vilse och hamnar i en väldigt svår situation.
Samtalen mellan Leo och Nour handlar om viktiga livsfrågor  i skuggan av den tilltagande rasismen i samhället.
Damaskus Sölvesborg är en lågmäld men också spännande bok om utsatthet, om att inte vara som alla andra och om möten som kan förändra ens liv.
Boken passar bra för gemensam eller individuell läsning från årskurs 7 och uppåt.

Martin (Naumann)

  • Novellen Martin som ingår i Cilla Naumanns novellsamling Kulor i hjärtat (8 berättelser) är en gripande berättelse om Martin som känt klasskompisen och berättarjaget sedan dagis, men som sedan länge är mobbad av alla i klassen. De har nyss börjat sjuan och har åkt på klassresa.

”Och när bussen svänger av ut mot motorvägen är Martins packning på väg att bli ännu större och fetare för varje meter som hjulen rullar och hela bussen är upptagen med Martins svällande grejor. ’Vad har du meeeeeed dig, Martin? Vad har du dääär och vad har du dääär? Vad har mamma lagt iiiiii åt dig?’

Det här är en novell om den oförklarliga mobbningen som många inte förstår men ändå accepterar, och  heller inte gör något för att förhindra förrän allt är för sent och det dåliga samvetet gör sig påmint. Det är en berättelse om flera förlorare, om att tyst hålla med, om att säga ifrån och börja på nytt. Enkel, trovärdig (tyvärr) och tänkvärd i många plan.

 

Slaget om Troja (Theodor Kallifatides)

” Jag var femton år och förälskad i min lärarinna” Så börjar Theodor Kallifatides bok Slaget om Troja.  Året är 1945 och den grekiska byn är ockuperad av tyskarna. Bomber fälls över skolan och fröken söker skydd i en grotta med sin lilla elevgrupp. Där börjar fröken passionerat berätta om det trojanska kriget. Eleverna fångas av berättelsen och när fröken nästa dag frågar om de ska fortsätta med grammatik eller Helena och Paris så är valet självklart.
I Slaget om Troja binds antikens grymheter och andra världskrigets grymheter samman med en ung pojkes första kärlek.

Jag ringer mina bröder (Jonas Hassen Khemiri)

Jag och min kollega Elin Brandlöv i svenska som andraspråk 3 klurade länge innan vi till sist valde Khemiris Jag ringer mina bröder. Vi ville verkligen försöka täcka in så mycket som möjligt av kursen. Språksociologi, litteraturanalys främst utifrån ett författarskap, formellt skrivande, lässtrategier; med fokus att läsa mellan raderna.  Alla elever behöver i allmänhet stöttning med att läsa och analysera det underförstådda men svaelever behöver det i synnerhet utifrån vår lärarerfarenhet. Vi ville även försöka vara kreativa med elevproducerade små minisketcher, film- och musikklipp då boken främst rör sig i ungdomsmiljöer. Projektet påbörjades efter höstlovet och slutfördes precis innan jullovet.

För er som inte läst boken så handlar det om Amor som vi får följa under ett dygn precis i samband med bombattentatet som skedde i Stockholm 2010 där en man sprängde sig själv till döds på Drottninggatan. Förutom Amor får vi även lära känna fem personer ur hans liv som ”äger” varsitt kapitel. Det snåriga i boken är att hänga med i olika dialoger som förekommer mellan Amor och de övriga personerna men framför allt i hans huvud där alla hans tankar rusar runt i expressfart. Ibland känner han sig som en utpekad brottsling och ibland som ett brottsoffer. Den utmaningen i kombination med Khemiris skicklighet att experimentera med språket gjorde att vi valde att högläsa och omläsa både för att få in de olika personernas språkbruk och för att läsa in författaren. Just för att boken har lite text på varje sida och totalt sett få sidor men ett mycket krävande innehåll gör att eleverna inte behöver fokusera på textmängden utan verkligen kan närläsa och omläsa. Det gör boken så speciell!  Eleverna kom också att älska boken och diskussionerna var många, höga och långa men inledningsvis blev vi oroliga när några elever sa ”Vafan är det här för bok, fattar ingenting?” Så med is i magen, glimten i ögat, elever som detektiver och mycket stöttning så rodde vi projektet i land. Tips! Glöm inte att läsa Khemiris brev till Beatrice Ask som finns med som extramaterial i boken. Gav otroligt intressanta och skrämmande diskussioner där eleverna kopplade till sina egna erfarenheter av att leva i Sverige som ung invandrare.
För er som är intresserade så delar vi nedan med oss av en del material som kanske kan fungera som inspiration.
Språksociologipp (arbetade enbart med vissa delar)
Länkar Khemiri
Min språkdag muntlig
Skrivuppgift

Vi kommer snart hem igen (Bab Bonde och Bergting)

Gästbloggare: Elin Isaksson

Jag har under de senaste veckorna jobbat med boken Vi kommer snart hem igen av Jessica Bab Bonde och Peter Bergting.

Boken är en grafisk roman som belyser fem judars historier under andra världskriget. En bok som jag fick ett väldigt positivt bemötande från mina nyanlända elever. Historierna fokuserar på dessa individers resa från det första mötet med nazismen, deras svårigheter i ghettot och koncentrationslägren till kort om deras liv i Sverige idag.

När jag skulle börja planera inför arbetet med denna bok funderade jag en hel del på vilka infallsvinklar jag skulle ha eftersom det finns mängder att välja mellan. Färgerna, bild i samspel med dialog och berättarperspektiv har en stor betydelse eftersom det skiljer sig ifrån en vanlig roman därmed la jag fokus där. Samhällsperspektivet och att kunna koppla till det vi vet idag var också ett stort fokusområde. Eleverna kunde ta till sig innehållet på ett annat sätt då det inte var textmängden som styrde utan själva innehållet och budskapet, därmed fick vi tiden för att jobba med läsförståelsen.

Jag ville att eleverna skulle få ett bredare perspektiv och utveckla sin läsförståelse i förståelsen från dåtid till nutid och sedan hur vår framtid kan se ut för att utveckla sina analysförmågor. Detta blev en utgångspunkt till en film som eleverna skulle skapa individuellt. De skulle välja ett tema som togs upp i boken, exempelvis samhälle sedan valde de ett perspektiv. Vad har vi lärt oss från tidigare misstag, vad bör vi vara medvetna om i dagens samhälle och vad behöver vi göra för att förbättra våra samhällen. Eleverna skapade intervjufrågor utifrån sitt tema som sedan skulle ställas till en klasskamrat eller någon annan person utanför. De skulle sedan tolka och hitta kärnan i intervjun och sedan producera en film genom Adobe Spark. Vi jobbade också med källkritik och alla bilder och kortfilmer är tagna från Pixabay.com.

Detta utmynnade i fantastiska filmer där eleven tänkte till på vilken påverkan vi har på världen. Länkar här till en av de fina filmerna mina elever skapat.

Jag, En (David Levithan)

I Jag, En får vi lära känna En som byter kropp med en jämnårig människa varje natt 24:00. En har gjort detta så långt hen kommer ihåg och är nu 16 år gammal. Geografiskt håller En sig i USA, men kan alltså vara olika slags tjejer och killar med helt olika förutsättningar och livsvillkor beroende på vilken kropp En hamnar i. Det finns en slags minnesbank som En kan ta kontakt med för att få lite information om personen för dagen, men det mesta får tas som det kommer. Låter detta överdrivet eller märkligt? ja, kanske, men som läsare köper man allt och funderar över helt andra saker än hur det hela går till rent konkret.

Allt kring Ens situation ställs på sin spets när En vaknar upp som Justin (romanens första kapitel). Justins flickvän heter Rhiannon och En känner ganska snabbt att hon är speciell. Rhiannon å sin sida får uppleva en av de bästa dagarna hon någonsin haft med Justin… Nu måste En tänka ut ett sätt att få träffa Rhiannon igen! Identitet, sexualitet, klass, kön, vänskap, kärlek, samhällsproblem och relationer är bara några av många ämnen som kommer upp under alla de dagar vi får följa EN.

I en åk.1 på samhällsprogrammet jobbade vi så här:

  1. Kortskrivande: Har människan en själ?
  2. Diskussion i mindre grupp: Vad tror du det är som gör att vi blir kära i en speciell person? Utseende? Egenskaper? Annat? Vad är viktigt i ett bra förhållande?
  3. Alla lånar var sin bok på biblioteket där Jag, En finns i klassuppsättning.
  4. Jag presenterar En lite kort och läser högt de första sidorna i boken.
  5. Jag delade in romanen i 4 delar (s.7-36, 37-118, 119-218, 219-336) eftersom det var 4 veckor vi hade till förfogande. En gång i veckan hade vi först diskussioner i smågrupper och i helgrupp, sen individuellt loggskrivande. Diskussionsuppgifter och loggfrågor finns i länken till powerpointen. Jag, En – diskussion och logg
  6. Som avslutning läste jag högt ur den andra boken – Rhiannons röst kring allt som händer – En annan, och nu väcks nya tankar kring hur allt fortsätter för Rhiannon och En.
  7. Vi såg trailern till filmen (Youtube)
  8. Det var tänkt att eleverna skulle få en avslutande skrivuppgift, men den här gången räckte inte tiden till eftersom jullovet kom emellan.

Heder (Lapidus)

Jens Lapidus kan verkligen skildra Stockholms undre  värld på ett sätt som ger läsarna nya perspektiv. Novellen Heder från Novellix är inget undantag då berättelsen håller läsaren på halster ända fram till slutet. Vem är det som Adam ska träffa efter sitt långa fängelsestraff? Varför har han inga vänner och knappt några ägodelar? Hur känner man sig i ett samhälle som man inte varit delaktig i under 10 års frihetsberövande? När Adam till slut träffar ”honom” väcks många frågor och tankar kring det lästa. Vad är det egentligen som har hänt?

Hitomi (Kim Thúy)

Novellen Hitomi ingår i Novellix samlingsbox Grannar och är skriven av Kim Thúy. Maria Schottenius på DN skriver i sin recension att ”Hon ger faderns kärlek till modern, som tändes redan i tioårsåldern, kosmiska dimensioner. Och i snabba, lätta penseldrag berättar hon mannens livshistoria utifrån en position som jag tyvärr inte kan avslöja. En elegant miniatyr.” Novellen handlar om en man som redan som mycket ung blir förälskad i sin framtida fru. Tillsammans skapar de drömfamiljen. Men så en kväll tänder han lampan samtidigt som kvinnan mittemot…

Författaren lyckas med ett poetiskt språk på ett fåtal sidor ha ett rikt innehåll med flera lager att skala av för läsaren. Den passar utmärkt att använda för omläsning och närläsning med andra ord att läsa mellan raderna förslagsvis för gymnasieelever åk 2 och 3.