På språkintroduktionen läste vi de tre klassikerna Herr Arnes penningar, Det går an och Othello. Efter gemensam läsning och boksamtal kring de olika texterna fick eleverna gruppvis jämföra böckerna med hjälp av Venn-diagram. Följ länken om du vill se en sammanställning av elevernas jämförelser. Venn-diagram har varit mycket uppskattat och användbart i arbetet kring skönlitteratur i alla våra olika grupper.
tre-klassiker-moter-sprakintroduktionens-elever-i-venndiagram
På Språkintroduktionen sammanstrålade elever som dels var på olika språknivåer och som dels läst två olika böcker i gemensamma boksamtal. Böckerna var Anne Franks dagbok (lättläst) och Pojken i randig pyjamas av John Boyne. Eleverna fick under läsningen fokusera på att närläsa personerna i så kallade listor som de förde anteckningar i. Nyfiken på listorna? Följ länkarna lista-person-anne-frank och narlasa-personer-randig-pyjamas
När läsningen var avslutad möttes eleverna i boksamtal där båda boktitlarna fanns representerade. Eleverna hade hade med sig sina anteckningar från läsningen till samtalet. Grupperna bestämdes av lärarna och eleverna valde en samtalsledare och sekreterare. En elev fick vara teknikansvarig och spela in samtalen. Eleverna fick samtalsfrågor där en uppgift var att gemensamt hitta likheter och olikheter mellan de båda böckerna med hjälp av Venn-diagram. Om du vill se hur uppgiftspapperet såg ut så följ länken:
gruppredovisning-av-anne-franks-dagbok-och-pojken-i-randig-pyjamas
Norska tonårstjejen Emilie och flyktingpojken Samuel från Ghana möts av en slump i semesterparadiset Kanarieöarna. Ett möte som omkullkastar och förändrar deras liv. En bok som älskas av våra elever och som har hög grad av igenkänningsfaktor. Ämnen som anorexi, flykt, icke-människor och icke samhällen synliggörs.
Förslag på arbetsgång:skarseld
Närläsning av novellinledningar
En uppskattad novelluppgift som gör eleverna nyfikna på novellerna och som öppnar för spännande dialoger i klassrummet. Novellerna kan lätt bytas ut för att passa just din elevgrupp och din undervisning.
De här nio novellerna är med i uppgiften:
1.Revanschen av Hans-Erik Engkvist
2. Förvandlingen av Franz Kafka
3. 19 år av Kristina Sandström, gymnasieelev
4, Att andas av Alexander Solzjenitsyn
5.Gåtan av Collen Lindsey
6. Bröllop av Jonas Karlsson
7.Tre bokstäver av Mahmud Alganadi, gymnasieelev
8. Martin av Cilla Neuman
9. Nani av Azvedo Osvaldo
Förslag på frågor: samtalsfragor-till-novelluppgiften
Inledningar till novellerna finns här:
novellinledningar
Förslag till arbetsgång:
1.Läraren läser alla novellinledningar högt för klassen.
2. Elevernas läser om inledningarna tyst för sig själva.De väljer ut den inledning som de tycker bäst om och skriver ner sin motivering.
3. Läraren delar in klassen i grupper 4-5 elever. I gruppen får eleverna berätta för varandra vilken novellinledning som de valt och varför de valt just den.
4. På tavlan finns siffrorna 1-9. Nu får varje elev berätta vilken novellinledning som de valt. Den novellinledning som fått mest röster blir vinnare.
5. Nu får eleverna veta att det finns två noveller som är skrivna av gymnasieelever.
De ska gruppvis resonera sig fram till vilka noveller som de tror är skrivna av gymnasielever.
6. Eleverna får veta att en novell är skriven av en nobelpristagare. De ska gruppvis
resonera sig fram till vilken novell det är.
7.Elevernas gruppvisa resonemang kring fråga 5 och 6 lyfts i helklass. Deras förslag skrivs upp på tavlan vid respektive novellnummer. Efter att alla grupper har redovisat sina svar får de veta de rätta svaren och vad alla noveller heter.
8. Eleverna brukar vara positiva till fortsatt läsning av en/flera av novellerna efter denna novellingång.
Fortsätt läsa
”Jag älskar boken men hatar slutet” sa Ali när det överraskandet slutet blev uppenbart för honom, Flicka försvunnen handlar om Kouplan som har flytt från Iran. Han är ung och utan pengar och jobb men mycket intelligent. Han lyckas få ett jobb som handlar om att leta efter ett försvunnet barn. Aktuella ämnen i boken är ensamkommandes situation, psykisk ohälsa och utanförskap.
Vi läste boken högt och eleverna lyssnade utan egen text. Det handlade om att lyssna och skriva stödanteckningar på egen tankekarta. Den fungerade sedan som stöd vid samtalen som alltid avslutade lektionen. Då fick eleverna möjlighet att lyfta sina tankar och frågor. På baksidan av tankekarta hade vi en logg där vi med jämna mellanrum under läsningen lyfte frågor som eleverna först enskilt fick reflektera över och som vi sedan valde att lyfta i helgrupp. En fråga som väckte mycket engagemang var frågan Vad har hänt Julia? Det finns ett mycket chockerande slut som väckte starka känslor. Först alldeles tyst och sedan en orkan av röster. Häftigt som lärare att vara delaktig i! Under läsningen vävde vi också in andra texttyper som en elevproducerad insändare om varför socialen tar barn från anhöriga och utdrag ur reportageboken De förklädda flickorna i Kabul. Många elever kände starkt igen sig!
Oerhört starka och täta korta texter utan titlar. Texterna berör svåra ämnen och öppnar för spännande tolkningsmöjligheter.
Den första texten i Önska bort önska nytt, om Fia och tjejen, har använts från årskurs två på lågstadiet till årskurs tre på gymnasiet. Den texten har engagerat alla elever,oavsett ålder; och öppnat för viktiga samtal om bland annat vänskap och att bära på svåra hemligheter. Följ länken om du vill se ett exempel på hur man kan arbeta med den texten:
onska-bort-onska-nytt-av-ingrid-olsson
John Ajvide Lindqvist omtalas ofta som en av Sveriges mest lästa skräckförfattare. Hans novell Tjejen finns bland annat i Färdlektyr från 2007 och handlar ,som så många av hans berättelser, om en välkänd vardag som plötsligt blir både skrämmande, nära inpå och svår att greppa.
Här möter vi Mattias, en lite osäker klarinettspelande kille i trean på gymnasiet som efter en konsert plötsligt känner en hand på sin arm. Det är så han träffar sin drömtjej – Gabriella. Men vem är hon egentligen? Varför känns det som om hennes ögon ändrar färg? Vad har hon varit med om? Och vad betyder egentligen Mattias för henne? Berättelsen lämnar många frågor utan svar – men det är en novell som berör och väcker intresse på många plan, hos alla läsare. Jag själv har mest använt den i början av årskurs 1 på SA. Här ser du ett förslag till arbetsgång:
Några gemensamma frågor i mindre grupp efter första läsningen: Tjejen (John Ajvide Lindqvist)
För Marie Claire ingår i novellsamlingen rit. Vem Marie Claire är får vi inte reda på förrän en bra bit in i handlingen. Berättarjaget går inledningsvis in på ett konditori för att köpa en tårta som han tänker bjuda sina två vänner Leffe och Maria på. Det är något speciellt och planerat som ska hända under kvällen men vi får inte reda på vad. Egentligen spelar ingenting någon roll, förutom Marie Claire, enligt berättarjaget. Men vem är hon och vad finns det för koppling mellan henne och förberedelserna inför kvällen med Leffe och Maria?
För Marie Claire passar bra i alla årkurser på gymnasiet men jag har använt den mest i årskurs 1. Jag brukar dela upp den i två delar eftersom första delen inbjuder till funderingar om de olika karaktärerna, innehållet i allmänhet och om fortsättningen.
Arbetsgången:
Exempel på frågor: För Marie Claire – frågor
Förslag på uppgifter med textkoppling efter bokläsning:
Textkoppling
Artikel i tidningen Alfa
Alfa 01-18
Artikel i tidningen Lisetten
Lisetten 2-16
Artikel i tidningen Vi läser om vårt litteraturarbete av Marianne Söderberg:
tecken i tiden_luleå
Artikel i NSD av Kerstin Antila:
Luleålärare prisas
Krönika om rätten till vårt språk i NSD:
Krönika om läsning Elisabeth Hedman
Artikel i Norrbottenskuriren av Marianne Söderberg:
Många världar ryms i boksamtal som inspirerar