Köpmannen från Venedig (Shakespeare)

kopmannen-i-venedigShakespeares 1500-talsdrama handlar om köpmannen Antonio som lånar pengar till sin vän Bassanio som ska fria till sin kärlek Portia. Antonio lånar summan från juden Shylock. Om inte skulden betalas tillbaka i tid kommer Shylock att kräva ett skålpund kött ur Bassanios kropp. Som i alla Shakesoearepjäser blir det förvecklingar och problem, både vad göller kärlekshistorien och återbetalningen av skulden.

Kristendom, judendom, föräldrar, barn, kärlek, trohet, ärlighet, skämt och kvinnlig list – allt finns med i Köpmannen i Venedig. Detta är ett uppskattat drama som också finns i bra filmversioner som komplement.  Förslag  på frågor: kopmannen-i-venedig

Kriget om källan (Cannie Möller)

Cannie Möllers berättelse från 1983 om en framtid där två byar samsas om en gemensam vattenkälla är en lättläst men viktig och tidlös roman. Människorna i de två byarna umgås och har inga uttalade konflikter fram till den dan då källan uppe på berget verkar ha börjat sina. Nu blir det revirtänkande, avspärrningar och ett ”vi och dom”-tänkande som tar över. Tidigare vänner kan inte längre träffas och olika sätt att hantera den nya situationen leder till val av ledare för respektive by. Vattenbrist, konflikthantering och ledarskap blir viktiga teman i berättelsen, men även  vänskap och  kärlek som brobyggare. kriget-om-kallan-pa-andra-sidan-floden 

Jag har använt Kriget om källan i en årskurs 1 på Samhällsvetenskapsprogrammet i ett ämnesövergripande projekt om miljö.

Först fick alla kortskriva om ett tänkt scenario där vi förflyttat oss fram flera hundra år, någonting gick snett på jorden och bara ett fåtal människor överlevde. Hur lever de och hur ser världen ut? Sedan läste vi första 2 kapitlen tillsammans och  gjorde en tankekarta gemensamt så att alla hängde med. Sedan fick alla läsa på egen hand till och med kapitel 4 och fick några frågor att fundera på individuellt och sedan i mindre grupp. Läsningen fortsatte sen med resten av boken med nya frågor (se alla frågor här: kriget-om-kallan. I en senare utgåva av boken finns en fortsättning på berättelsen (På andra sidan floden), ännu längre fram i tiden, som några av de mer lässugna eleverna frivilligt fick läsa och berätta om för de andra. Här får vi reda på hur allting blev!

Europas skam (Lisa Bjurvald)

9789127133853Lisa Bjurvald kartlägger rasismen i Europa i sin reportagebok Europas skam. Vilka bakomliggande traditioner av hat finns bland dagens  rasistiska organisationer? Hur arbetar de och hur resonerar deras väljare? Boken är indelad i kapitel för olika europeiska länder och baseras i hög grad på intervjuer. Begrepp som islamofobi, antiziganism och antisemitism förklaras ingående tillsammans med en historisk tillbakablick och förklaring till de fördomar och den rädsla som ofta föder hatet.

På Samhällsvetenskapsprogrammet har vi arbetat med Europas skam i ett ämnesövergripande projekt. Lärare i svenska, samhällskunskap, historia och religion har suttit i boksamtal med en mindre grupp elever. Det är många begrepp, många namn, datum och händelser i texten så vi lät eleverna själva plocka ut viktiga och tänkvärda delar som fick starta diskussionerna.

Skriva – förslag på olika typer av skrivuppgifter

Inför NP i svenska 1 (gymnasienivå)

Skrivuppgift Sexstrejken

Brev

skrivuppgift

argumenterande-brev-mod

brev-kort-kjol

Utredande text

utredande-text-herr-arnes-penningar

Jämförande skrivuppgift

jamforande-gardells-triologi

Beskrivande skrivuppgift

beskrivande-uppgift-arn

Fanfiction

Här rekommenderas Christina Olin-Schellers och Patrik Wikströms Författande fans (Studentlitteratur). Eleverna inspireras av karaktärer från redan kända berättelser och skriver egna scener, fortsättningar eller kanske parar ihop karaktärer från olika verk. Till boken hör en webbplats med länkar, fördjupningar och exempel på texter:

Scener från roman till teatermanus

tva-scener-ur-alskade-mikael

GOTT OCH BLANDAT

Här kommer några exempel på andra slags uppgifter kring en läst text. Vi har använt dessa mest efter ett boksamtal eller annan bearbetning av texten, men de flesta kan läggas in när man tycker att det passar.

  • 4-hörnsövning. Här gäller det för eleverna att ta ställning kring olika påståenden och att träna sig på att motivera sin ståndpunkt. Utifrån en läst text formuleras olika öppna frågor med 3 formulerade svarsalternativ. Läraren/diskussionsledaren (kan vara en elev) läser upp frågan och de olika alternativen till ståndpunkt. För varje ståndpunkt tilldelas ett hörn av klassrummet och det fjärde hörnet lämnas alltid åt ett öppet/annat alternativ. Eleverna väljer hörn, pratar med de övriga som valt samma hörn och får sedan motivera varför de valt som de valt. Eleverna i det öppna hörnet måste förklara vad deras eget alternativ går ut på. Alla har möjlighet att byta hörn under diskussionen beroende på om de övertygas av andras resonemang. fyrhorning
  • Sitting drama. Någon eller några elever får i uppgift att leva sig in i någon eller några av textens roller och övriga i klassen får sedan ställa frågor eller ta upp diskussioner med dem. Detta kan göras i grupp eller i helklass. Sitting drama gör karaktärerna levande för eleverna och ger dem en möjlighet att sätta sig in textens innehåll och karaktärer på ett helt annat sätt.
  • Teater. Elever spelar upp en eller flera scener ur boken. De kanske till och med vill göra vissa ändringar av innehållet, lägga till eller ta bort!
  • Måla bilder eller en bildserie utifrån boken. Henrik Langes ”80 romaner för dig som har bråttom” kan studeras och användas som inspirationskälla. En liten genomgång av bildanalys, samspel mellan bild och text kan passa in. Eleverna kan måla sin egen bildserie på 4 bilder för att presentera en roman eller en novell. Detta kan med fördel göras i små grupper, som sedan får presentera sin bildserie.
  • Skriva dikt eller sångtext
  • Transponeringsövningar: eleverna kan, muntligt eller skriftligt, göra om innehållet till annan genre (barnberättelse, fantasy) eller annan texttyp (artikel, krönika). I länken finns ett exempel på två kapitel ur ungdomsromanen Älskade Mikael som två elever skrivit om till ett teatermanus. tva-scener-ur-alskade-mikael
  • Lagtävlingar. Ett exempel på en yeopardy-inspirerad lagtävling som kräver lite mer förarbete men som är väldigt uppskattad ser du här: alskade-mikael (exemplet är från ungdomsromanen Ålskade Mikael). Läraren måste under läsningen välja ut rubriker och frågor i olika svårighetsgrad till varje rubrik. Själva spelplanen visas för eleverna så man kan kryssa för eller ta bort de frågor som är tagna. Facit har bara läraren. Jag brukar låta grupperna ha böckerna till hjälp och bestämma att betänketiden är 1 minut.  Den här quizen ska man göra på titlar som håller mer än bara ett år, eftersom förarbetet kräver en del. Men roligt är att elever med sinne för detaljer kan briljera här – det blir helt andra slags frågor än till exempel i ett boksamtal.
  • Kahoot är såklart en enklare variant av frågesport som brukar uppskattas och kan användas till skönlitterära texter
  • EPA-modellen
    Enskilt (E): Först ges tid för var och en att fundera och kanske göra en skiss eller skriva ner några ord som tankestöd. Därefter samtalar eleverna i par (P) eller i mindre grupper och resonerar sig fram till ett förslag eller en lösning. Till sist då alla (A) är tillsammans följer läraren upp i en gemensam diskussion vad eleverna kommit fram till, reder ut oklarheter och besvarar deras frågor.

Läsning på olika sätt

Högläsning

Lärarhögläsning öppnar för en  gemensam positiv läserfarenhet i klassen och är en uppskattad aktivitet oavsett årskurs. En dialogisk högläsning där eleverna kan ställa frågor och läraren kan uppmärksamma specifika iakttagelser under läsningen blir en levande modell för hur läsning kan gå till. Vid lärarhögläsningen kan läraren göra eleverna uppmärksamma på hur man till exempel kan använda lässtrategier, hur man kan läsa mellan raderna och göra kopplingar. Lärarhögläsningen gynnar alla elever i en klass men för den läsovana eleven blir den ett extra viktigt stöd och en viktig inspiration för att utveckla läsningen.

På Språkintroduktionen blir lärarhögläsningen  ett språkutvecklande redskap som  hjälper de sent anlända eleverna  att börja läsa böcker på svenska. Genom att följa med i egen bok så får eleven stöd i sin egen läsning när de lyssnar på hur orden uttalas samtidigt som de ser orden i texten. Lärarhögläsning som ger utrymme för spontana boksamtal utifrån elev- eller lärarfrågor öppnar för engagerade och delaktiga elever.

Variationer på lärarhögläsning:
1.Läraren läser inledningen i den gemensamma boken högt för klassen 1-2 lektioner.
Läsningen kan följas upp gemensamt med samtal om personer och händelser i bokens. Eleverna kan få några loggfrågor kring vad de tror kommer att hända eller någon tanke om personerna. Vi tycker att det här fungerar bra när vi vill vara säkra på att få en inkluderande start på läsningen av den gemensamma boken.
2. Vi använder oss också av författar- eller skådespelaruppläsningar av böcker som omväxling, det finns många som är suveränt bra.

Elevhögläsning i par eller smågrupper 
Eleverna behöver också få öva och utveckla sin egen högläsning. Den träningen gör bäst parvis eller i smågrupper. Den text som eleverna högläser kan var allt från den gemensamma boken till elevernas egna texter. Korta intränade textuppläsningar av till exempelvis dikter passar bra för läsning inför hela klassen.

Gemensam läsning
När hela klassen/gruppen läser samma bok skapas en gemenskap kring läserfarenheten som blir unik för den gruppen. Utifrån den gemensamma läserfarenheten kan samtal och skrivande lyftas in och ge utrymme  för elevernas  perspektiv och tolkningar av texten. Genom att alla elevers tankar synliggörs i samtal och skrivande utifrån texten så blir undervisningen meningsfull och engagerande för eleverna..

Individuell läsning
Elevens individuella läsning behöver utvecklas under hela skoltiden. Alla elever utvecklar sin läsning genom att bli sedda som läsare och utmanas som läsare utifrån sin nivå. För en ovan läsare är det viktigt att läraren hittar positiva ingångar till läsningen, följer upp läsningen och ger uppmuntrande stöd.

Omläsning
Omläsning av noveller, delar av böcker eller hela böcker. är ett viktigt pedagogiskt redskap för att närläsa texter, läsa mellan raderna och göra kopplingar. För ovana läsare är omläsning av hela eller delar av böcker ett bra stöd för att utveckla sin läsning. För att vi lärare ska vara väl förberedda inför boksamtal och ha boken/böckerna helt aktuella så läser vi ständigt om böcker.

Integrationsläsning
Det finns två mycket angelägna utvecklingsområden i dagens skola. Det ena är att förbättra elevernas läsförmåga, och i förlängningen deras skolresultat, och det andra är att öka integrationen mellan utrikesfödda och svenskfödda elever. Vi har under flera år kombinerat dessa två utvecklingsområden genom samarbete kring angelägen skönlitteratur där sent anlända elever fått möta svenskfödda elever i gemensamma boksamtal. För ungdomar som anländer till Sverige under sin tonårstid dröjer det mellan ett till fyra år innan de får börja i en svensk klass. Detta fleråriga utanförskap gör att de nyanlända blir oerhört ensamma under viktiga år då de ska skapa sig en helt ny identitet i sitt liv i ett helt nytt land. De integrerade boksamtalen med sina autentiska frågor utvecklar alla elevers språk, läsning och kunskapsutveckling. Eleverna lär sig tillsammans och av varandra utifrån sina olika förutsättningar och livserfarenheter. Samtalen öppnar också för förståelse och nyfikenhet för varandras kulturer.  De deltagande elever har varit översvallande positiva och efterfrågar ständigt fler möjligheter till samarbete.

skarmklippt
Om du är intresserad av att läsa mer om integrationsläsning så följ länken:
integrationslasning

Boksamtal

 skarmklipp

Litteraturforskare David Bleich hävdar litteratursamtalens nödvändighet med hjälp av en liknelse. Han säger att den kognitiva behållningen av läsning som inte åtföljs av ett samtal om det lästa, är att likna vid behållningen av en dröm. David Bleich menar att det är nödvändigt att få uttrycka sina tankar, att få lyssna på andras frågor och funderingar och att få diskutera olika förståelser av berättelsen för att den lättflyktiga läsupplevelsen skall fördjupas till meningsfull kunskap för läsaren.

Inledning
Det är i boksamtalet som elevernas tankar kring texterna synliggörs och utmanas. I ett bra boksamtal är eleverna goda lyssnare, de bygger vidare på varandras tankar och vågar ändra åsikt eller tänka i nya banor. Atmosfären i ett utvecklande boksamtal behöver vara trygg,respektfull och positivt tillåtande. För att uppnå det behöver eleverna få öva upp sin förmåga att föra goda samtal.

Målet är att boksamtalen ska bli en ömsesidig dialog där alla elever känner sig trygga och utvecklas. Vi har sett stora fördelar med att vi lärare planerar gruppsammansättningen till boksamtalen med stor omsorg. När vi lärare bestämmer grupperna så behöver eleverna  inte fundera över om de ska bli bortvalda eller inte samtidigt som de osynliga/synliga statushierarkier som finns i alla klasser motverkas.
Här finns en artikel om boksamtal som kan öppna för tolerans, nya insikter och integration  om du vill ha fördjupad information:
boksamtal-som-oppnar-for-tolerans-och-integration

Frågor till boksamtal
Vår erfarenhet är att boksamtal som utgår ifrån autentiska/öppna frågor lockar eleverna att tänka egna tankar och gör eleverna nyfikna på vad andra tänker. Eleverna kan lägga sin energi på att utveckla sina resonemang, bygga vidare på vad andra säger och göra kopplingar istället för att leta efter ett rätt svar på frågan.
Till en början kan läraren göra egna frågor men vår erfarenhet är att eleverna snabbt blir väldigt duktiga på att göra egna boksamtalsfrågor när det blir ett naturligt inslag i läsundervisningen. Vi har också märkt att elevernas engagemang ökar när deras egna frågor blir betydelsefulla i boksamtalet.

Inför förberedda boksamtal som avslutar bok/novelläsning är det bra om varje elev skriver ner sina egna tankar kring varje fråga. Eleverna har med sig sina svar i boksamtalet och kan välja om de ska läsa upp det som de har skrivit eller tänka nytt i själva boksamtalet. För elever som inte är vana vid boksamtal eller är blyga så är det en trygghet att ha sina tankar nerskrivna när de ska prata. Vi brukar samla in elevernas svarspapper efter samtalet och får då värdefull information om vad varje elev har tänkt kring frågorna. Den informationen är särskilt viktig när klasserna är stora och alla elever har boksamtal i smågrupper, elevledda boksamtal, eftersom läraren då inte kan lyssna på allt som sägs i alla grupper. Det är också bra att varje elev svarar på någon/några korta loggfrågor om sin egen och gruppens insats i  samtalet när boksamtalet är avslutat.

De boksamtal som inte förbereds är spontana samtal under läsningen som kan initieras av både läraren och eleverna.

Lärarledda boksamtal
De lärarledda boksamtalen som är vanligast i helklass är viktiga både för att lyfta fram alla elevers röster och för att synliggöra hur man kan prata om litteratur. Lärarledda boksamtal som bygger på elevernas frågor blir en klassrumsdialog som ger eleverna verktyg att tänka vidare kring sin läsning.
Boksamtal som leds av lärare kan också ske i smågrupper när det finns resurser och/eller behov av det.

Elevledda boksamtal
För att elevledda boksamtal ska bli  så bra som möjligt är det viktigt  att eleverna får utveckla sin förmåga på att föra samtal. Det kan till exempel göras genom att bygga upp en gemensam samtalskultur där varje elev formulerar vad som gör att ett samtal blir bra och att eleverna blir medvetna om sin egen betydelse i ett samtal.Läraren kan sammanställa klassens elevsvar för att skapa en bra gemensam grund för klassens boksamtal. Eleverna tycker att det är intressant att se vad de andra eleverna tänker om hur man ska vara i boksamtal samtidigt som de funderar på vad de själva behöver utveckla.
Om du vill se hur några elevgrupper har formulerat sina egna ”samtalskulturer” med egna tips så följ länken:
olika-elevergruppers-gemensamma-tankar-infor-boksamtal
1

Integrerande boksamtal
Integrerande boksamtal är för oss boksamtal med elever från Språkintroduktionen och elever som går i gymnasiet. Eleverna möts i boksamtal efter att ha läst samma bok. Eleverna i gymnasieklassen läser oftast boken på egen hand medan eleverna på Språkintroduktionen som är ovana läsare behöver lässtöd och längre tid på sig att läsa boken. Lässtöd kan vara att läraren läser högt, och hjälper eleverna till djupare förståelse genom samtal om text och ord.
I boksamtalet möts eleverna som jämbördiga läsare. Det som förenar eleverna nu, som annars inte delar skolvardag, är deras gemensamma läserfarenhet.
Elevernas olika livserfarenheter i de integrerande boksamtalen blir en tillgång som både förenar eleverna och tillför nya perspektiv.

Boksamtal med olika boktitlar
Boksamtal utgår oftast ifrån samma boktitel i helklass eller smågrupper. Vår grundstruktur för ett boksamtal där eleverna har läst olika titlar ser ut så här:
Som inledning får varje elev berätta mycket kort om bokens handling och funderar kring vilken genre boken tillhör. Nästa runda pratar vi lite om språket och om hur boken är skriven. Därefter läser eleverna upp ett eget valt citat med motivering. Eleverna har med sig en fråga som man har sitt ursprung i boken och som går  att svara på fast man inte har läst boken. Som avslutning får eleverna ställa sin öppna fråga till resten av gruppen.

Aidan Chaimbers:
Att samtala bra om böcker är en mycket bra aktivitet i sig. Men att föra bra samtal om böcker är också den bästa övning man kan få för att kunna föra ett givande samtal om annat.Så när vi hjälper barnen att samtala kring det de läst, hjälper vi dem också att kunna uttrycka sig om annat i livet.”

 

Svarta stjärnor av Stig och Mamma dör aldrig av Castillon

Två fina noveller, Svarta stjärnor (ur Den andra verkligheten) och Mamma dör aldrig (ur Insekt), som fungerat mycket bra som ämnesövergripande läsning på Vård och omsorgsprogrammet. Svarta stjärnor handlar om en deprimerad mamma och hennes dotter på 12 år. Snart är det julfirande med släkten med allt vad det innebär. Den tar upp hur det är att leva med psykisk ohälsa men även att vara den som står bredvid, som anhörig. Mamma dör aldrig handlar om en dotter som inte vill ta till sig att mamma lider av demens trots att vi som läsare ser det så tydligt. Hon kan inte heller inse att mamma är på väg att somna in. Inte ens när doktorn sluter hennes ögon. Eleverna har haft mycket fina samtal kring novellerna där de har kopplat mycket till sina egna erfarenheter från praktik/jobb. Just anhörigas dilemman att acceptera att någon är sjuk är en verklighet som de kommer att stå inför i sitt blivande arbete och någonting som de ofta vill ventilera. Novellerna ger dem verktyg till att våga lyfta dessa svåra frågor. Eleverna fick arbeta med bildanalys som utgångspunkt till samtalen om Svarta stjärnor, vilket blev mycket lyckat. Nyfiken? Se länk

svarta-stjarnor

Tjänster i hemmet av Hållander

tjansterhemmet3dhu-1Marie Hållanders bok Tjänster i hemmet är en känslosam och realistisk bild av en verklighet som många äldre i vårt samhälle lever i. De vårdtagare som varje dag bara möter en mänsklig kontakt – personal från hemtjänsten. Sorg och glädje varvas i berättelserna. Läsaren kommer de gamla och sjuka nära och blir en del av deras vardag. Boken fungerar utmärkt som ämnesövergripande läsning på Vård och omsorgsprogrammet. Eleverna kan relatera till den värld vi möter i boken, vilket gör att språket trots att det ligger på en högre nivå, åt det poetiska, ändå inte blir ett hinder för eleverna då deras förförståelse är så pass hög. Boken kan med fördel läsas i sin helhet, men den fungerar även att läsa delar av. Den består av kortare berättelser som är fristående, men ändå i ett sammanhang. Förutom boksamtal användes boken även som en del i att arbeta med utredande texter, se länk.

utredande-tjanster-i-hemmet