Sexstrejken (Hellberg) – om arbetet i elevgrupp

 I ett tidigare inlägg om Sexstrejken berättar jag lite om innehållet och tänkbara boksamtal kring denna tyvärr väldigt aktuella roman. Några gymnasietjejer som vill få slut på en sexistisk jargong inleder en Sexstrejk (läs ”hångelstrejk”) för att belysa problemet med trakasserier, övergrepp, ryktesspridning, oönskade dickpics och en tystnadskultur bland både tjejer, killar och personal på skolan som är svår att komma åt. I sann Lysistrate-anda märker vi hur ”tillsammans blir vi starka” fungerar i samtidens skolmiljö! En lättläst roman som gav viktiga och engagerade diskussioner där alla bidrog med tankar, egna funderingar och kopplingar, helt enkelt.

Jag arbetade med romanen i en åk.1 på SA under pandemin och då fick vi förmånen att använda BookBeat som komplement till den klassuppsättning som biblioteket hade köpt in. Att ha både bok och ljudbok fungerade mycket bra för många elever. Kapitlen i ljudboken stämde överens med kapitlen i romanen så alla hänvisningar fungerade för alla. Arbetet i stora drag:

  1. Vi hade kontinuerliga boksamtal i mindre grupper (se frågebank i bilagorna)
  2. Vi kom in på många samtal om bland annat mobbing, utsatthet, feminism, sexism och civilkurage. Några artiklar och aktuella tv-inslag kompletterade diskussionen (länkar finns i materialet men de kan nog bytas ut mot mer dagsaktuella inslag)
  3. Vi tittade igenom ett par frisläppta elevtexter från ett tidigare NP och skrev sedan en skrivuppgift som avslutning (uppgiften finns bifogad)
  4. Vi tittade också på inledningsscenerna till Lysistrate med Lena Nyman (SVT – öppet arktiv) så eleverna fick en uppfattning om inspirationskällan och lite allmän förförståelse kring originalet.
  5. Förslag på samtalsfrågor: Sexstrejken 1-4Sexstrejken 5-10Sexstrejken 11-20Sexstrejken 21-34Sexstrejken 35-53,
  6. Skrivuppgift Sexstrejken

Dina händer var fulla av liv (Suad Ali)

Nora är en ung kvinna med somalisk bakgrund som i det inledande kapitlet av Suad Alis roman Dina händer var fulla av liv gör sig redo att för första gången på många år åka och hälsa på sina släktingar som är kvar i hemlandet.

Genom tillbakablickar får vi sedan lära känna Nora som flicka och hur det är att växa upp i en trygg och priviligierad familj långt  ifrån både våld, fattigdom och rasism. Inbördeskriget förändrar i ett svep tillvaron för hela Noras släkt, och hon själv tillsammans med dottern hamnar så småningom i Sandviken där livet som ensamstående förälder, utanförskap och oro för de som är kvar i Somalia sliter hårt på Nora. Vi får följa en ung kvinnas klassresa – nedåt – och som läsare blir bilden av kvinnor på flykt definitivt mer nyanserad.

Dina händer var fulla av liv har ett relativt enkelt språk, är inte alltför lång och har ett innehåll som alla svenska gymnasieklasser borde ta del av och få tillfälle att diskutera. Jag återkommer när vi har köpt in romanen i klassuppsättning och har möjlighet att läsa den med elever.

En sanning med modifikation (Sara Lövestam)

Under denna termin fick en klass på Teknikprogrammet och en klass som läser Svenska som andraspråk 1, där eleverna studerar på olika gymnasieprogram, möjlighet att träffa författaren Sara Lövestam. Eleverna hade inför besöket läst boken En sanning med modifikation. En mångbottnad roman som tar upp svåra ämnen som psykisk ohälsa, livet som papperslös, trafficking men även värme, medmänsklighet och letandet efter sanningens olika skepnader. Då boken även är rik på ordspråk och idiomatiska uttryck så var det en tacksam ingång för sva-eleverna att arbeta med i ett jämförande perspektiv med sitt förstaspråk. Boken finns även som lättläst version under titeln Flicka försvunnen.

Under eftermiddagen fick vi lärare i svenska och svenska som andraspråk ägna oss åt fortbildning tillsammans med Lövestam inom områdena språk och grammatik, vilka hon brinner stort för. Hon lyckades på ett skickligt och engagerat vis inspirera oss lärare.

Ett klipp från SVT Norrbotten som dels intervjuade Sara Lövestam, dels eleven Emily Cwirzen (om länken krånglar googla på SVT Norrbotten Sara Lövestam)
Se här

Elevfrågor Frågor till Lövestam

Du föll och jag för dig (Stoltz)

Jakob och Frida går i årskurs 2 på gymnasiet. Frida är den skötsamma prästdottern och Jakob den lite mer strulige hockeykillen. De möts – och kan inte låta bli att dras till varandra även om de inser hur olika liv de lever. Mycket händer under läsåret, både i deras respektive familjer, i skolan och bland kompisarna. Den här romanen känns känslomässigt äkta och tar upp viktiga frågor som till exempel familjerelationer, vuxenblivande, alkohol- och drogproblematik, grupptryck och vänskap. Vi läste den med några elever i åk.2 på SA, EK och Språkintroduktionen, men den passar nog ännu bättre i åk.1 eftersom den till formen är en ganska typisk ungdomsroman och lätt att ta till sig. Titeln ingick i ett läsprojekt som också innefattade författarbesök så efter läsningen fick grupperna träffa Lina Stoltz som berättade både om sitt författarskap, om Du föll och jag för dig och om hur hennes skrivande funkar från idé till färdig text.

Förslag på samtalsfrågor Du föll del 1 och Du föll del 2

Avslutande boksamtal Svenska 2 ( i kombination med litteraturhistoria)  Boksamtal

Skrivuppgift Svenska 2 ( i kombination med litteraturhistoria) Helvetestratten

Sexstrejken (Hellberg)

Från Lysistrate till det svenska gymnasiet mitt i me too – rörelsens tidevarv. Detta är en viktig bok som har mycket att säga till dagens gymnasieungdomar och alla de vuxna som finns i deras närhet. Romanen handlar egentligen inte alls om sexstrejken som sådan – utan om att bestämma sig för var man står, vad man tycker och att ha modet att stå upp för sin åsikt och säga ifrån. Den handlar också om att lyssna på unga tjejer, och även killar, som inte accepterar en vardag full av råa sexistiska tilltal, meddelanden och bilder i klassrum, på fritiden och i telefonerna.

Majken har fått nog. I elevrådet presenterar hon sin idé om en sexstrejk, som förhoppningsvis ska få alla att ta tag i den råa jargongen som finns mellan ungdomarna, och särskilt mot tjejerna. Men hon är beredd på protester och mothugg. Kommer bästisarna Belle och Vilda att stötta henne fullt ut? Varför ändrar Belle sin uppfattning helt plötsligt när något  Hur kommer detta att tas emot av alla populära tjejer på skolan? Av killarna? Av den som alla ser upp till – Lukas? Skulle en sådan här aktion kunna sprida sig till andra gymnasieskolor och vad kommer skolledningen att göra? Frågorna är många, engagemanget är starkt och ärligt och motståndet blir som väntat hårt.

Denna roman kan läsas av både tjejer och killar, förslagsvis i åk.1 på gymnasiet, förutsatt att den presenteras på rätt sätt. Språket är lätt och innehållet är aktuellt. Vi återkommer med mer material när biblioteket har fått in den i klassuppsättning.

Innehållet kan också kopplas till Forum för levande historias arbetsmaterial om civilkurage – om att våga säga ifrån och inte bara titta på. På Norrbottens museum anordnas kostnadsfria workshops hela läsåret kring detta (”Spelar roll – en utställning om de som ser på och de som griper in”), men man kan också hitta material i länken nedan:

https://www.levandehistoria.se/klassrummet/spelar-roll

Jack av Christina Lindström

”Jag borde ha  berättat allt redan från början. Verkligen allt.” Redan i bokens första två meningar så väcks  läsarens nyfikenhet. Vad har Jack  gjort som han ångrar ?
Jack går på gymnasiet och träffar Freja som vänder upp och ner på hans liv.
Boken Jack  har ett rappt tempo med stundtals väldigt roliga skildringar av en brokig familj där föräldrarna lever  i nya knepiga förhållanden. Jack har hamnat snett, varit en mobbare och hängt med i nazister.
Jack är en angelägen bok som tar upp allvarliga frågor som:
Vad gör vi om en klasskamrat mobbar någon eller har extrema åsikter?
Hur är vi mot varandra?
Vilka handlingar är vi beredda att förlåta?
Hur pratar pojkar med varandra om flickor och livet?
Hur ska man vara som pojke? Hur ska flickor vara?
Eleverna gjorde direkta kopplingar till de ungdomar som har åkt ner till IS-kalifatet och som nu vill komma tillbaka till Sverige. Hur tänker vi där?
Boken passar från årskurs åtta till årskurs ett  på gymnasiet.

Lite kul måste man ha ( Åsa Karsin )

I boken Lite kul måste man ha  går  trevande kärlek över styr och blir till ett övergrepp. Anna,som ska börja nian, och Ludde, som ska börja trean på gymnasiet, blir förälskade i varandra men det slutar i katastrof. Anna och Ludde har vartannat kapitel i boken så läsaren får bådas tankar och perspektiv på det som händer.
Lite kul måste man ha är en angelägen bok som lyfter viktiga frågor om kärlek, könsroller och övergrepp. Boken är lättläst och passar bra för gemensam läsning på både högstadiet och gymnasiet. En styrka i boken är att både den som begår övergreppet och den som utsätts för övergreppet kommer till tals i boken. Det skulle vara intressant att låta flickorna i en klass läsa Luddes version och låta pojkarna läsa Annas  version för att sedan ha gemensamma i samtal kring det som hände.

 

En ö i havet (Annika Thor)

En ö i havet
Systrarna Steffi och Nellie kommer ensamma till Sverige från Wien under andra världskriget. Hitlers armé har marscherat in i Österike och föräldrarna skickar iväg sina döttrar för att rädda de från nazisternas förföljelse. Tanken är att familjen ska återförenas  i Amerika.
I boken får vi följa Steffi och Nellie under sin första tid  på en ö i Bohuslän i andra världskrigets skugga.
En ö i havet är den första boken av fyra där läsarna får följa Steffie och Nellie under sex år i Sverige.
Steffie och Nellies öden engagerar eleverna. Böckerna ger liv till en mörk tid i vår historia samtidigt som trådarna till vår nutid är kusliga.
Filmatiseringen av bokserien är ett utmärkt komplement till den gemensamma bokläsningen.
Jag har läst böckerna med sva-elever som läser mot år 9. Böckerna passar  för elever från årskurs 6 till årskurs 9.
Gemensam högläsning ger många ovärderliga tillfällen till samtal kring texten utifrån elev- och lärarfrågor. Samtalen blir ett stöd för alla elever i läsningen. Men min elevgrupp behövde fler sporrande utmaningar för att utveckla sin lässkicklighet. Eleverna hakade på mitt förslag med korta närläsningsprov flera gånger i veckan. Eleverna skärpte sina lässinnen samtidigt som de var övervägande positiva till proven. Några elevkommentarer:
”Det gick så där med läsningen, men jag måste fokusera mer på läsningen i framtiden. Alla prov som vi hade gjort var toppen!”
”Proven var hjälpsam,för att det testade hur mycket man hade fattat av boken.”
 ” Proven hjälper oss väldigt  mycket så att vi kan utvecklas och är ju så bra.”
Vill du veta mer om närläsningsupplägget så följ länken här:
 En ö i havet – närläsningsprov

 

Damaskus Sölvesborg (Per Nilsson)

” – Hallå! Var är ni? Kom fram nu. Hennes farsa har lovat att han inte ska skära halsen av dig. Ni kan sluta gömma er och komma fram nu! ” Boken börjar med det som händer i slutet och gör läsaren nyfiken på vad som har hänt.
Boken handlar om Leo från Sölvesborg och Nour från Damaskus. De går i samma klass på gymnasiet men har aldrig pratat med varandra. Leo och Nour hamnar i samma grupp under en klassföreståndardag. De går vilse och hamnar i en väldigt svår situation.
Samtalen mellan Leo och Nour handlar om viktiga livsfrågor  i skuggan av den tilltagande rasismen i samhället.
Damaskus Sölvesborg är en lågmäld men också spännande bok om utsatthet, om att inte vara som alla andra och om möten som kan förändra ens liv.
Boken passar bra för gemensam eller individuell läsning från årskurs 7 och uppåt.

Jag ringer mina bröder (Jonas Hassen Khemiri)

Jag och min kollega Elin Brandlöv i svenska som andraspråk 3 klurade länge innan vi till sist valde Khemiris Jag ringer mina bröder. Vi ville verkligen försöka täcka in så mycket som möjligt av kursen. Språksociologi, litteraturanalys främst utifrån ett författarskap, formellt skrivande, lässtrategier; med fokus att läsa mellan raderna.  Alla elever behöver i allmänhet stöttning med att läsa och analysera det underförstådda men svaelever behöver det i synnerhet utifrån vår lärarerfarenhet. Vi ville även försöka vara kreativa med elevproducerade små minisketcher, film- och musikklipp då boken främst rör sig i ungdomsmiljöer. Projektet påbörjades efter höstlovet och slutfördes precis innan jullovet.

För er som inte läst boken så handlar det om Amor som vi får följa under ett dygn precis i samband med bombattentatet som skedde i Stockholm 2010 där en man sprängde sig själv till döds på Drottninggatan. Förutom Amor får vi även lära känna fem personer ur hans liv som ”äger” varsitt kapitel. Det snåriga i boken är att hänga med i olika dialoger som förekommer mellan Amor och de övriga personerna men framför allt i hans huvud där alla hans tankar rusar runt i expressfart. Ibland känner han sig som en utpekad brottsling och ibland som ett brottsoffer. Den utmaningen i kombination med Khemiris skicklighet att experimentera med språket gjorde att vi valde att högläsa och omläsa både för att få in de olika personernas språkbruk och för att läsa in författaren. Just för att boken har lite text på varje sida och totalt sett få sidor men ett mycket krävande innehåll gör att eleverna inte behöver fokusera på textmängden utan verkligen kan närläsa och omläsa. Det gör boken så speciell!  Eleverna kom också att älska boken och diskussionerna var många, höga och långa men inledningsvis blev vi oroliga när några elever sa ”Vafan är det här för bok, fattar ingenting?” Så med is i magen, glimten i ögat, elever som detektiver och mycket stöttning så rodde vi projektet i land. Tips! Glöm inte att läsa Khemiris brev till Beatrice Ask som finns med som extramaterial i boken. Gav otroligt intressanta och skrämmande diskussioner där eleverna kopplade till sina egna erfarenheter av att leva i Sverige som ung invandrare.
För er som är intresserade så delar vi nedan med oss av en del material som kanske kan fungera som inspiration.
Språksociologipp (arbetade enbart med vissa delar)
Länkar Khemiri
Min språkdag muntlig
Skrivuppgift