Gästbloggare: Helena Åström
En studie i rött och A Study in Pink
En utmaning som jag alltid har är att hitta litteratur för momentet litteraturhistoria i Svenska 2. Utmaningen ligger i att engagera majoriteten av eleverna i äldre texter, att få eleverna att uppskatta texterna och inte endast fastna i ”att de är skrivna med så komplicerade ord”. I år lyckades jag dock med ett arbete som kändes lyckat samt att jag såg att eleverna verkligen utvecklade sin förmåga att koppla litteratur till tidseran och samhället. Arbetet handlade om realism, Conan Doyles En Studie i Rött och BBC:s serie Sherlock.
Innan detta specifika realismarbete drog igång hade klassen arbetat med Edgar Allen Poe. Jag högläste Morden vid Rue Morgue för eleverna och vi hade diskuterat romantiken både i helklass och i tvärgrupper. Jag förklarade för eleverna att det finns spår av Poes novell i Conan Doyles berättelser om Sherlock Holmes. Arbetet inleddes sedan med en genomgång och diskussioner om realism som litterär epok och sedan lånade eleverna romanen En studie i rött.
Läsningen skedde under lektionstid. Eftersom romanen är så kort kunde eleverna utan problem läsa klart sidorna enligt lässchemat de fått (ca. 25 sidor/lektion). Eleverna uppfattade språket i romanen som hyfsat lättillgängligt trots att den är från 1800-talet. I detta arbete hade jag inga läsloggar utan diskuterade kort olika delar i början av lektionerna. Jag var tydlig med vad syftet var – förmåga att kunna koppla litteratur till det samhälle som texten är skriven i – och hur de kunde tänka medan de läste så att de skulle vara väl förberedda inför den slutliga skrivuppgiften.
Efter läsningen såg vi på avsnittet A Study in Pink i BBC:s serie Sherlock (säsong 1, avsnitt 1). Avsnittet är ca. 1 h 20min och hinns med på ett lektionstillfälle. Sedan fick eleverna diskutera i smågrupper utifrån några frågor, bland annat vilka skillnader och likheter det fanns mellan romanen och avsnittet.
Som avslut på arbetet fick eleverna skriva en litterär analys. De skulle bygga sin analys kring en kort frågeställning: ”Vilka likheter och skillnader finns det mellan romanen En studie i rött och avsnittet A Study in Pink? Hur kan skillnaderna mellan verken förklaras? Hur speglas samhällets uppbyggnad och ideal innehållet i romanen och avsnittet?”. Strukturen blev som sådan: Inledning + frågeställning, analys, diskussion + slutsats, källor. Vi bestämde gemensamt hur lång texten skulle vara.
Utfallet av arbetet blev mycket lyckat! Trots många gemensamma diskussioner har eleverna lyckats hitta väldigt olika detaljer som de fokuserat på. Vissa lyfte skillnader mellan könen, andra psykisk ohälsa, några gick tillbaka till Poe och gjorde jämförelser med Rue Morgue och några analyserade skillnaderna hos gärningsmannen och motiven till morden. Eleverna uppskattar serieavsnittet då de enklare kan förstå skillnader mellan nutid och dåtid. Avsnittet skiljer sig ganska mycket med några få gemensamma punkter som håller ihop historien. Sherlock Holmes som karaktär är känd för de flesta och jag upplever att eleverna får en annan bild av karaktären i och med att de läst romanen. Många tyckte även att romanen var bättre än avsnittet då de saknade mördarens bakgrund från avsnittet. Utöver klockrena analyser utifrån ett litteraturhistoriskt perspektiv har eleverna även fått till riktigt bra citat som stärker innehållet i analyserna. Kort sagt, ett mycket lyckat arbete som jag kommer att fortsätta utveckla!
Jag kan bara hålla med vår gästbloggare Helena då jag använt mig av hennes arbete i en annan klass. Det som jag kompletterade med var att arbeta med författarens liv genom att vi läste utdrag ur den fantastiska tegelstenen Från Holmes till Sherlock av Mattias Boström.
I reportageboken Mammorna får vi höra andra röster än vi är vana vid. Segregation, frustration, våld, sorg, drogproblematik men också kärlek, omtanke och en aldrig sinande kamp för sina nära och sina bostadsområden skildras i de intervjuer som Alexandra Pascalidou sammanställt i en av 2018 års viktigaste böcker. Mammornas röster känns nära och trovärdiga, inte omskrivna och utslätade, och berättelserna om kampen för ett bättre liv i de så kallade utsatta områdena blir fulla av nya insikter för alla oss som tidigare bara följt massmedias rapportering härifrån.
