Jack av Christina Lindström

”Jag borde ha  berättat allt redan från början. Verkligen allt.” Redan i bokens första två meningar så väcks  läsarens nyfikenhet. Vad har Jack  gjort som han ångrar ?
Jack går på gymnasiet och träffar Freja som vänder upp och ner på hans liv.
Boken Jack  har ett rappt tempo med stundtals väldigt roliga skildringar av en brokig familj där föräldrarna lever  i nya knepiga förhållanden. Jack har hamnat snett, varit en mobbare och hängt med i nazister.
Jack är en angelägen bok som tar upp allvarliga frågor som:
Vad gör vi om en klasskamrat mobbar någon eller har extrema åsikter?
Hur är vi mot varandra?
Vilka handlingar är vi beredda att förlåta?
Hur pratar pojkar med varandra om flickor och livet?
Hur ska man vara som pojke? Hur ska flickor vara?
Eleverna gjorde direkta kopplingar till de ungdomar som har åkt ner till IS-kalifatet och som nu vill komma tillbaka till Sverige. Hur tänker vi där?
Boken passar från årskurs åtta till årskurs ett  på gymnasiet.

Allas vår älskade Astrid Lindgren

På tisdag sparkar årets bokrea igång! Ett tips är Astrid Lindgrens Krigsdagböcker 1939-1945. Den har jag haft glädje av i mitt arbete kring hennes liv och olika verk i svenska 3 och svenska som andraspråk 3.  I svenska 3 har vi lagt mycket fokus på den fantastiska dokumentären Astrid (svtplay). Efter vi sett, diskuterat och analyserat innehållet har vi sedan övergått till att tillsammans läsa och modellera Allra käraste syster. Där har vi följt en klassisk litteraturanalys med tonvikt på Astrid Lindgrens liv och författarskap. Avslutningsvis har eleverna gjort en skriftlig, enskild litteraturanalys av Sunnanäng som slutuppgift. Eleverna tycker det är fantastiskt kul att få lära känna en annan Astrid än den välkända sagotanten. Alla spännande anekdoter som finns i dokumentären om olika karaktärer är också mycket uppskattat.

Med mina andraspråkselever har jag gjort ett annat upplägg. Jag har valt utdrag ur följande böcker: Århundradets Astrid (Anna Maria Hagerfors), 100 skrivande kvinnor del 3, (Svanberg, Witt-Brattström) Krigsdagböcker 1939-1945, Astrids klokbok och hennes tal Aldrig våld! Jag har sedan delat upp texterna så att de representerar olika delar av Astrid Lindgrens liv. Vi har sedan arbetat i hem- och expertgrupper enligt Pauline Gibbons modell, vilket innebär att eleverna först i respektive (hem)grupp stöttat varandra med att läsa utifrån olika lässtrategier och diskutera de texter som (hem)gruppen fått tilldelat. Sedan har de satt sig i tvärgrupper där de har uppdraget att som expert redovisa/samtala om sina texter. Sedan har vi fortsatt att arbeta med samma litterära texter som i svenska 3. Anledningen till att jag valt olika upplägg är dels att mina sva-elever arbetar maximalt med både språk och ämneskunskap genom interaktionen, dels att dokumentären tar upp många litterära figurer som flertalet inte har någon förförståelse kring. Det som mina elever i svenska 3 tycker är spännande t.ex. historier kring Ronja, Madicken och Bröderna Lejonhjärta är ledtrådar som mina andraspråkselever inte kan använda sig av då majoriteten aldrig hört talas om dessa. I stället kan vi lägga fokus på Astrid Lindgrens liv och diskutera Pippi som är den karaktär som är mest känd. Det blir ofta spännande diskussioner då många elever jämför med sagor från sina hemländer.

Litterär analys av Astrid Lindgren

Processen (Persson Giolito)

Har ni upptäckt Bonnier Bookery än? Förlaget som ger ut kortromaner som även ges ut i eboks och ljudformat. För ett år sedan kom de första titlarna. Målsättningen är att ge ut 25 böcker per år. Processen av Malin Persson Giolito är en av dem. Den utspelar sig i efterdyningarna av det stora terrorattentatet då alla är skakade, så även polisen. Varje namn som dyker upp blir intressant när det gäller rikets säkerhet. Youssef K är en av dem som, oväntat och chockartat, får strålkastarljuset på sig. Poliserna kliver in på universitetsbiblioteket där den juridikstuderande Youssef K sitter. Helt plötsligt är han gripen, därefter anhållen och misstänkt för, ja vadå? Poliserna säger vagt något om att hans namn finns i några register. Han sitter  fast i en mardröm som bara blir värre för var dag. När allt är över säger en polis i förtroende till en åklagare ”Du vet hur det är… Det är så jävla krångligt allt det där. Vem kan egentligen hålla reda på vem som är vem och vem som tycker vad i de där regionerna där alla verkar vilja döda varandra?” När allt är över är flera människors liv förstörda för all framtid. Vem bär skulden? Både titel och huvudpersonens namn är en flirt till en annan man som blir anklagad för ett brott han inte känner till. Visst finns det kopplingar till Kafka och hans Processen. Kafkaartat på många sätt. Det är så jag tänker jobba med den. I en tvåa där jag precis introducerat Modernismen. Boken finns i klassuppsättning och är bokad till eleverna om en vecka. Nu återstår att klura på hur jag ska arbeta med den. Spännande!

Silvervägen (Stina Jackson)

Silvervägen av Stina Jackson är en spänningsroman som utspelar sig i det fiktiva Glimmersträsk i Västerbotten. Idén till romanen säger författaren att hon fått från den så kallade Highway of tears i Canada, där flera kvinnor har försvunnit spårlöst de senaste 40 åren. I Jacksons roman är det Lina, Lelles 17-åriga dotter, som försvunnit för tre år sedan och Lelles vardag består bokstavligen av att leta efter henne längs efter och i närheten av Silvervägen. Meja, en annan 17-åring, kommer till orten med sin mamma och deras levnadsöden – tillsammans med flera andra – korsas och ställs på prov när ytterligare en tjej från trakten försvinner. Miljöer och karaktärer från norra Sveriges inland fascinerar läsaren boken igenom och blir aldrig förutsägbara eller stereotypiska. Att denna titel i skrivande stund ligger etta på pockettoppen är inte svårt att förstå! 

Jag har jobbat med Silvervägen i åk.2 på SA men den verkar fungera bra i olika årskurser på olika slags program och för både tjejer och killar. Några förslag på hur man kan jobba med den finns i länken.

Silvervägen-arbetsgång

Lite kul måste man ha ( Åsa Karsin )

I boken Lite kul måste man ha  går  trevande kärlek över styr och blir till ett övergrepp. Anna,som ska börja nian, och Ludde, som ska börja trean på gymnasiet, blir förälskade i varandra men det slutar i katastrof. Anna och Ludde har vartannat kapitel i boken så läsaren får bådas tankar och perspektiv på det som händer.
Lite kul måste man ha är en angelägen bok som lyfter viktiga frågor om kärlek, könsroller och övergrepp. Boken är lättläst och passar bra för gemensam läsning på både högstadiet och gymnasiet. En styrka i boken är att både den som begår övergreppet och den som utsätts för övergreppet kommer till tals i boken. Det skulle vara intressant att låta flickorna i en klass läsa Luddes version och låta pojkarna läsa Annas  version för att sedan ha gemensamma i samtal kring det som hände.

 

En ö i havet (Annika Thor)

En ö i havet
Systrarna Steffi och Nellie kommer ensamma till Sverige från Wien under andra världskriget. Hitlers armé har marscherat in i Österike och föräldrarna skickar iväg sina döttrar för att rädda de från nazisternas förföljelse. Tanken är att familjen ska återförenas  i Amerika.
I boken får vi följa Steffi och Nellie under sin första tid  på en ö i Bohuslän i andra världskrigets skugga.
En ö i havet är den första boken av fyra där läsarna får följa Steffie och Nellie under sex år i Sverige.
Steffie och Nellies öden engagerar eleverna. Böckerna ger liv till en mörk tid i vår historia samtidigt som trådarna till vår nutid är kusliga.
Filmatiseringen av bokserien är ett utmärkt komplement till den gemensamma bokläsningen.
Jag har läst böckerna med sva-elever som läser mot år 9. Böckerna passar  för elever från årskurs 6 till årskurs 9.
Gemensam högläsning ger många ovärderliga tillfällen till samtal kring texten utifrån elev- och lärarfrågor. Samtalen blir ett stöd för alla elever i läsningen. Men min elevgrupp behövde fler sporrande utmaningar för att utveckla sin lässkicklighet. Eleverna hakade på mitt förslag med korta närläsningsprov flera gånger i veckan. Eleverna skärpte sina lässinnen samtidigt som de var övervägande positiva till proven. Några elevkommentarer:
”Det gick så där med läsningen, men jag måste fokusera mer på läsningen i framtiden. Alla prov som vi hade gjort var toppen!”
”Proven var hjälpsam,för att det testade hur mycket man hade fattat av boken.”
 ” Proven hjälper oss väldigt  mycket så att vi kan utvecklas och är ju så bra.”
Vill du veta mer om närläsningsupplägget så följ länken här:
 En ö i havet – närläsningsprov

 

Damaskus Sölvesborg (Per Nilsson)

” – Hallå! Var är ni? Kom fram nu. Hennes farsa har lovat att han inte ska skära halsen av dig. Ni kan sluta gömma er och komma fram nu! ” Boken börjar med det som händer i slutet och gör läsaren nyfiken på vad som har hänt.
Boken handlar om Leo från Sölvesborg och Nour från Damaskus. De går i samma klass på gymnasiet men har aldrig pratat med varandra. Leo och Nour hamnar i samma grupp under en klassföreståndardag. De går vilse och hamnar i en väldigt svår situation.
Samtalen mellan Leo och Nour handlar om viktiga livsfrågor  i skuggan av den tilltagande rasismen i samhället.
Damaskus Sölvesborg är en lågmäld men också spännande bok om utsatthet, om att inte vara som alla andra och om möten som kan förändra ens liv.
Boken passar bra för gemensam eller individuell läsning från årskurs 7 och uppåt.

Martin (Naumann)

  • Novellen Martin som ingår i Cilla Naumanns novellsamling Kulor i hjärtat (8 berättelser) är en gripande berättelse om Martin som känt klasskompisen och berättarjaget sedan dagis, men som sedan länge är mobbad av alla i klassen. De har nyss börjat sjuan och har åkt på klassresa.

”Och när bussen svänger av ut mot motorvägen är Martins packning på väg att bli ännu större och fetare för varje meter som hjulen rullar och hela bussen är upptagen med Martins svällande grejor. ’Vad har du meeeeeed dig, Martin? Vad har du dääär och vad har du dääär? Vad har mamma lagt iiiiii åt dig?’

Det här är en novell om den oförklarliga mobbningen som många inte förstår men ändå accepterar, och  heller inte gör något för att förhindra förrän allt är för sent och det dåliga samvetet gör sig påmint. Det är en berättelse om flera förlorare, om att tyst hålla med, om att säga ifrån och börja på nytt. Enkel, trovärdig (tyvärr) och tänkvärd i många plan.

 

Slaget om Troja (Theodor Kallifatides)

” Jag var femton år och förälskad i min lärarinna” Så börjar Theodor Kallifatides bok Slaget om Troja.  Året är 1945 och den grekiska byn är ockuperad av tyskarna. Bomber fälls över skolan och fröken söker skydd i en grotta med sin lilla elevgrupp. Där börjar fröken passionerat berätta om det trojanska kriget. Eleverna fångas av berättelsen och när fröken nästa dag frågar om de ska fortsätta med grammatik eller Helena och Paris så är valet självklart.
I Slaget om Troja binds antikens grymheter och andra världskrigets grymheter samman med en ung pojkes första kärlek.

Jag ringer mina bröder (Jonas Hassen Khemiri)

Jag och min kollega Elin Brandlöv i svenska som andraspråk 3 klurade länge innan vi till sist valde Khemiris Jag ringer mina bröder. Vi ville verkligen försöka täcka in så mycket som möjligt av kursen. Språksociologi, litteraturanalys främst utifrån ett författarskap, formellt skrivande, lässtrategier; med fokus att läsa mellan raderna.  Alla elever behöver i allmänhet stöttning med att läsa och analysera det underförstådda men svaelever behöver det i synnerhet utifrån vår lärarerfarenhet. Vi ville även försöka vara kreativa med elevproducerade små minisketcher, film- och musikklipp då boken främst rör sig i ungdomsmiljöer. Projektet påbörjades efter höstlovet och slutfördes precis innan jullovet.

För er som inte läst boken så handlar det om Amor som vi får följa under ett dygn precis i samband med bombattentatet som skedde i Stockholm 2010 där en man sprängde sig själv till döds på Drottninggatan. Förutom Amor får vi även lära känna fem personer ur hans liv som ”äger” varsitt kapitel. Det snåriga i boken är att hänga med i olika dialoger som förekommer mellan Amor och de övriga personerna men framför allt i hans huvud där alla hans tankar rusar runt i expressfart. Ibland känner han sig som en utpekad brottsling och ibland som ett brottsoffer. Den utmaningen i kombination med Khemiris skicklighet att experimentera med språket gjorde att vi valde att högläsa och omläsa både för att få in de olika personernas språkbruk och för att läsa in författaren. Just för att boken har lite text på varje sida och totalt sett få sidor men ett mycket krävande innehåll gör att eleverna inte behöver fokusera på textmängden utan verkligen kan närläsa och omläsa. Det gör boken så speciell!  Eleverna kom också att älska boken och diskussionerna var många, höga och långa men inledningsvis blev vi oroliga när några elever sa ”Vafan är det här för bok, fattar ingenting?” Så med is i magen, glimten i ögat, elever som detektiver och mycket stöttning så rodde vi projektet i land. Tips! Glöm inte att läsa Khemiris brev till Beatrice Ask som finns med som extramaterial i boken. Gav otroligt intressanta och skrämmande diskussioner där eleverna kopplade till sina egna erfarenheter av att leva i Sverige som ung invandrare.
För er som är intresserade så delar vi nedan med oss av en del material som kanske kan fungera som inspiration.
Språksociologipp (arbetade enbart med vissa delar)
Länkar Khemiri
Min språkdag muntlig
Skrivuppgift