Författararkiv: Ulla Myllymäki

En sanning med modifikation (Sara Lövestam)

Publicerat av
Svara

Under denna termin fick en klass på Teknikprogrammet och en klass som läser Svenska som andraspråk 1, där eleverna studerar på olika gymnasieprogram, möjlighet att träffa författaren Sara Lövestam. Eleverna hade inför besöket läst boken En sanning med modifikation. En mångbottnad roman som tar upp svåra ämnen som psykisk ohälsa, livet som papperslös, trafficking men även värme, medmänsklighet och letandet efter sanningens olika skepnader. Då boken även är rik på ordspråk och idiomatiska uttryck så var det en tacksam ingång för sva-eleverna att arbeta med i ett jämförande perspektiv med sitt förstaspråk. Boken finns även som lättläst version under titeln Flicka försvunnen.

Under eftermiddagen fick vi lärare i svenska och svenska som andraspråk ägna oss åt fortbildning tillsammans med Lövestam inom områdena språk och grammatik, vilka hon brinner stort för. Hon lyckades på ett skickligt och engagerat vis inspirera oss lärare.

Ett klipp från SVT Norrbotten som dels intervjuade Sara Lövestam, dels eleven Emily Cwirzen (om länken krånglar googla på SVT Norrbotten Sara Lövestam)
Se här

Elevfrågor Frågor till Lövestam

En studie i rött (Conan Doyle)

Publicerat av
2

  Gästbloggare: Helena Åström

En studie i rött och A Study in Pink

En utmaning som jag alltid har är att hitta litteratur för momentet litteraturhistoria i Svenska 2. Utmaningen ligger i att engagera majoriteten av eleverna i äldre texter, att få eleverna att uppskatta texterna och inte endast fastna i ”att de är skrivna med så komplicerade ord”. I år lyckades jag dock med ett arbete som kändes lyckat samt att jag såg att eleverna verkligen utvecklade sin förmåga att koppla litteratur till tidseran och samhället. Arbetet handlade om realism, Conan Doyles En Studie i Rött och BBC:s serie Sherlock.

Innan detta specifika realismarbete drog igång hade klassen arbetat med Edgar Allen Poe. Jag högläste Morden vid Rue Morgue för eleverna och vi hade diskuterat romantiken både i helklass och i tvärgrupper. Jag förklarade för eleverna att det finns spår av Poes novell i Conan Doyles berättelser om Sherlock Holmes. Arbetet inleddes sedan med en genomgång och diskussioner om realism som litterär epok och sedan lånade eleverna romanen En studie i rött.

Läsningen skedde under lektionstid. Eftersom romanen är så kort  kunde eleverna utan problem läsa klart sidorna enligt lässchemat de fått (ca. 25 sidor/lektion). Eleverna uppfattade språket i romanen som hyfsat lättillgängligt trots att den är från 1800-talet. I detta arbete hade jag inga läsloggar utan diskuterade kort olika delar i början av lektionerna. Jag var tydlig med vad syftet var – förmåga att kunna koppla litteratur till det samhälle som texten är skriven i – och hur de kunde tänka medan de läste så att de skulle vara väl förberedda inför den slutliga skrivuppgiften.

Efter läsningen såg vi på avsnittet A Study in Pink i BBC:s serie Sherlock (säsong 1, avsnitt 1). Avsnittet är ca. 1 h 20min och hinns med på ett lektionstillfälle. Sedan fick eleverna diskutera i smågrupper utifrån några frågor, bland annat vilka skillnader och likheter det fanns mellan romanen och avsnittet.

Som avslut på arbetet fick eleverna skriva en litterär analys. De skulle bygga sin analys kring en kort frågeställning: ”Vilka likheter och skillnader finns det mellan romanen En studie i rött och avsnittet A Study in Pink? Hur kan skillnaderna mellan verken förklaras? Hur speglas samhällets uppbyggnad och ideal innehållet i romanen och avsnittet?”. Strukturen blev som sådan: Inledning + frågeställning, analys, diskussion + slutsats, källor. Vi bestämde gemensamt hur lång texten skulle vara.

Utfallet av arbetet blev mycket lyckat! Trots många gemensamma diskussioner har eleverna lyckats hitta väldigt olika detaljer som de fokuserat på. Vissa lyfte skillnader mellan könen, andra psykisk ohälsa, några gick tillbaka till Poe och gjorde jämförelser med Rue Morgue och några analyserade skillnaderna hos gärningsmannen och motiven till morden. Eleverna uppskattar serieavsnittet då de enklare kan förstå skillnader mellan nutid och dåtid. Avsnittet skiljer sig ganska mycket med några få gemensamma punkter som håller ihop historien. Sherlock Holmes som karaktär är känd för de flesta och jag upplever att eleverna får en annan bild av karaktären i och med att de läst romanen. Många tyckte även att romanen var bättre än avsnittet då de saknade mördarens bakgrund från avsnittet. Utöver klockrena analyser utifrån ett litteraturhistoriskt perspektiv har eleverna även fått till riktigt bra citat som stärker innehållet i analyserna. Kort sagt, ett mycket lyckat arbete som jag kommer att fortsätta utveckla!

Jag kan bara hålla med vår gästbloggare Helena då jag använt mig av hennes arbete i en annan klass. Det som jag kompletterade med var att arbeta med författarens liv genom att vi läste utdrag ur den fantastiska tegelstenen Från Holmes till Sherlock av Mattias Boström.

Never Let Me Go (Ishiguro)

Publicerat av
Svara

Temat, organdonation, i Ishiguros dystopi Never Let Me Go fångade verkligen mina två ekonomitreor däremot var det långsamma berättartempot en utmaning för flera av dem. Vi får följa Kathy när hon minns tillbaka olika händelser och personer som korsat hennes väg fram till att hon är i 30-årsåldern. Kathy och hennes vänner Ruth och Tommy växer upp som kloner på ett internat med syfte att donera organ som vuxna. När mina elever fick upp ögonen för vilka de är och syftet med deras liv väcktes många etiska frågor som exempelvis människovärde, tvångssterilisering och klasskillnader. Vi arbetade med flera lässtopp där eleverna fick frågor att diskutera. Vid ett tillfälle fick de göra ett venndiagram för att synliggöra likheter och     skillnader mellan de tre vännerna.

Till ett annat tillfälle hade jag delat in dem i de tre karaktärerna där de fick närläsa sin person och sedan sitta i tvärgrupper och diskutera olika händelser utifrån sitt perspektiv. Vi valde även att se ett par avsnitt från den filmatiserade versionen för att leta skillnader och diskutera orsaker till dessa. Avslutande uppgifter blev dels elevledda boksamtal där de spelade in sina samtal med frågor som de till största del själva producerat. Dels en skrivuppgift där de blev tillfrågade experter i ett framtida Sverige där organbristen var skriande stor orsakad av krig. Några gick vidare med själva temat och höll argumenterande tal kring organdonation. Andra ville läsa fler böcker på temat men även frågor där personer hamnar i koma och de beslut som ibland måste tas. Att hela de levande (de Kerangal) och Jag är här (Avit) var två böcker som några valde som individuell läsning.

Boksamtalsfrågor
Utlåtande skrivuppgift

Folk med ångest (Backman) och Scener ur hjärtat (Ernman, Thunberg)

Publicerat av
2

Böcker kan vara aktuella av olika anledningar. Jag har precis läst två som är omtalade men av helt olika orsaker. Fredrik Backman har precis kommit ut med Folk med ångest som är en bråkig och stökig roman med både humor och svärta. Poliser, mäklare, Ikea-missbrukare och en kanin är några av huvudpersonerna. Som vanligt lyckas han fånga samhällsfenomen och samhällsproblem med språklig snits och vissa riktigt vassa vändpunkter. Klart läsvärd! Den andra valde jag för att få bilda mig en egen uppfattning om Greta-effekten. Scener ur hjärtat är boken som kom ut precis innan Greta Thunberg valde att gå ut i klimatstrejk. Här får jag som läsare en större förståelse för hur det kan vara att leva med två barn som båda är annorlunda på olika sätt. En gåva men också stora utmaningar i en familj som utåt sett är välmående och framgångsrik. Boken är mycket rak och ärlig om tiden fram till den stora Greta-boomen och ger en mer nyanserad bild av familjen Ernman Thunberg.

Brun morgon (Pavloff) och Handmaid´s tale (Atwood)

Publicerat av
Svara

När jag börjar summera årets litteraturarbete kan jag konstatera att flera titlar går i dystopins tecken. I svenska som andraspråk 3 arbetade vi först med novellen Brun morgon (sök på titeln för mer information om innehåll och arbetssätt) och därefter såg vi tre avsnitt av Margaret Atwoods Handmaid’s tale som är baserad på hennes bok Tjänarinnans berättelse – en dystopisk framtid i landet Gilead där diktatur råder och där makten ligger hos några få utvalda som styr i Guds namn. Under läsning av Brun morgon satt de i smågrupper och högläste och pausade med jämna mellanrum för att stötta/diskutera ord och innehåll med varandra. Likaledes skedde med Handmaid’s tale där vi stoppade med jämna mellanrum för att klä ord på alla starka känslor och tankar som växte fram under tiden som vi tittade. Därefter satt eleverna i grupper och skapade frågor till bägge verken utifrån På/Mellan/Bortom raderna med utgångspunkt från Miljö/Tema-Problem och Karaktärer. (Läs mer under Brun morgon) Både innehåll och arbetssätt engagerade och motiverade eleverna stort då de blev delaktiga och påverkade innehållet till det avslutande jämförande samtalet med sina frågor. Se deras frågor här Boksamtal Det enda missnöjet från eleverna var ”Varför bara tre avsnitt? Vi vill se hela serien för det finns så mycket att diskutera!”

Boktips inför sommaren

Publicerat av
Svara

Förra veckan så summerade vår bokcirkel alla titlar som vi läst under tre års tid. Listan är en spännande kompott över vad vi läst och livligt diskuterat. Om ni vill få ett boktips inför sommaren från listan så kontakta gärna någon av oss så berättar vi mer.

Att föda ett barn
Canada
Allt jag inte minns
Pojken
De oroliga
Med livet framför sej
Oryx och Crake
Vindens skugga
Versioner av oss
Walden
Tjänarinnans berättelse
Stanna hos mig
Vegetarianen
Knulp
Vi kom över havet
Elias Portolu
Nej och åter nej

Boye och Södergran i ny tappning

Publicerat av
Svara

Gästbloggare: Hanna Sundin

Helt Lyriskt 
Modernismen. En epok där kvinnor tar större plats i samhället och därmed också i litteraturen. Och just det ville jag ta fasta vid med min lektion om kvinnor inom modernismen och SVT gav mig ett perfekt verktyg – deras nya satsning Helt Lyriskt där svenska artister tolkar svensk poesi. I två olika avsnitt tolkar två kvinnliga artister två kvinnliga poeter, Annica Norlin tolkar Karin Boye och Molly Sandén tolkar Edith Södergran. Under programmen får vi både följa artisternas arbete med sina tolkningar men vi får också en historia om poeterna och de dikter som artisterna valt att arbeta med. Vi får följa poeternas liv, alltifrån hur deras privatliv såg ut men också anledningen till att de blivit avgörande för svensk lyrik. Förutom intressant och gripande berättelser om Boye och Södergran är det grafiskt snyggt och lätt att följa – bra för en klassrumssituation med andra ord!

Den här lektionen var del av min VFU-period som jag tillbringande tillsammans med Ulla som handledare. Min lektion var ett delmoment under modernismen. Ett arbetsområde där vi valt att jobba mycket med hur modernismens tankar och idéer kan kopplas ihop med tankar och idéer som finns idag. Lektionen innan detta har eleverna fått lära sig om typiska drag för modernismen och min lektion byggde vidare på dessa drag med fokus framför allt på feminismens uppkomst.

Min lektion bestod av att jag läste de tre dikterna som skulle komma att tas upp i klippen. Sedan tittade vi på de utvalda klippen från de två programmen och efter det fick eleverna diskussionsfrågor rörande de båda poeterna. Eleverna fick diskutera likheter och skillnader mellan de olika dikterna, varför de trodde att just dessa dikter var valda till lektionen och på vilket sätt de var modernistiska. I de avsnitt rörande Boye och Södergran sker även tolkningar som har mycket modernistiska drag. Annica Norlin skriver en helt ny vers till Boyes I rörelse och Molly Sandén sätter ihop de två dikterna Vierge moderne och Dagen svalnar. Även det här diskuterade eleverna ur ett modernistiskt perspektiv och fick jämföra med hur tolkningarna tagits emot idag.

Jag valde på lektionen att visa dikterna från båda poeterna innan vi såg klippen och sedan diskutera dem båda som avslutning. I efterhand hade jag valt att jobba med en poet i taget, för att göra det lättare för eleverna att komma ihåg vad de hade sett och det hade nog generat en bättre diskussion men du lever och du lär!

Slutuppgiften på momentet innebar att skriva en krönika där innehållet skulle bestå av lyrikavsnitten samt arbetet med Kafkas och Persson Giolitos olika verk Processen där vi hade diskuterat mycket intertextualitet. Det var spännande att se med vilken entusiasm och ambition som eleverna grep sig an att skriva sina krönikor. De hade verkligen tagit sig tid med att se om lyrikklippen och analysera dem utifrån modernismen.

Min PP Modernismen – lyrik och litteratur NY

Krönika Krönika

Ta det som en man (Nessvold)

Publicerat av
Svara

Hjälp! Jag är en man! Så uttrycker sig Hampus Nessvold i Ta det som en man. I boken tar han upp manlighet, sexmisslyckanden, bögskräck, rädslan att inte passa in med en blandning av allvar och humor. Korta självbiografiska textavsnitt kring olika teman där varje kapitel avslutas med Tänk efter själv där läsaren får en chans att reflektera. Det möjliggör för lärare att arbeta med dessa viktiga frågor t.ex.  mellan två moment då själva stoffet inte tar lång tid att läsa, varför inte högläsa, för att sedan lägga tiden på diskussioner. Han har även spelat in ett soundtrack till boken som går att streama från nätet. Nessvold genomför just nu en rikstäckande turné där ingen mindre än Mia Skäringer står för regi. I fredags mötte han publiken i Luleå.

Störst av allt (Persson Giolito)

Publicerat av
Svara

Gästbloggare: Maria Bunkhamnung

Under fem veckors tid har jag som lärarstudent fått följa med min handledare Ulla och hennes tredjeårselever på resan genom boken Störst av allt av Malin Persson Giolito. En vuxenroman som skildrar den unga flickan Majas tankar då hon ställs inför rätta som anklagad för en skolskjutning på gymnasieskolan i Djursholm. En gripande berättelse som kastar en mellan Majas rättegång och hennes liv innan denna katastrofala händelse inträffar. Malin Persson Giolito berättar Majas berättelse genom denna unga flickas ögon och vi får följa hennes tankar fram till dagen då domen faller.

Jag kom till denna klass strax efter att de börjat läsa Störst av allt men slungades snabbt in i bokens gripande berättelse och jag kunde inte förmå mig att lägga undan boken efter att jag passerat dagens lässtopp. Tillsammans med min handledare och en klasskamrat från lärarutbildningen har vi haft boksamtal i mindre grupper efter varje lässtopp samt en examinerade uppgift där vi diskuterat boken tillsammans. Frågorna som användes under boksamtalen var konstruerade utifrån vad eleverna ville tala om, men även vad vi som lärare och lärarstudenter ansåg som bra ämnen att diskutera om. Utöver detta har vi även diskuterat lässtrategier där vi från universitet fått presentera hur vi går tillväga för att bäst arbeta med en bok utifrån personliga erfarenheter. Jag har fått följa denna process från början till slut där eleverna skrivit en skriftlig examination i form av en argumenterade text där de framfört om de vill döma Maja eller om hon ska bli frikänd. Resultatet blev att 21 elever ville fria Maja och 3 ville fälla henne. I en avslutande rangordningsuppgift där eleverna gruppvis fick rangordna sex personer från mest skyldig till minst skyldig så placerades Sebastian (Majas pojkvän) som mest skyldig av fem grupper och Sebastians pappa som mest skyldig av en grupp. Fyra grupper ansåg att Majas bästa vän Amanda var minst skyldig och en grupp tyckte Majas föräldrar var minst skyldig. Sammanfattningsvis rådde stor samsyn i klassen.

I och med att jag även fått följa med på resan genom boken Processen även den av Malin Persson Giolito (finns publicerad här på bloggen) i en annan klass har jag verkligen fått upp ögonen för författaren och ser fram emot att se den serie som kommer släppas på Netflix i april som är baserad på boken Störst av allt. 

Boksamtalsfrågor Störst av allt

Allas vår älskade Astrid Lindgren

Publicerat av
Svara

På tisdag sparkar årets bokrea igång! Ett tips är Astrid Lindgrens Krigsdagböcker 1939-1945. Den har jag haft glädje av i mitt arbete kring hennes liv och olika verk i svenska 3 och svenska som andraspråk 3.  I svenska 3 har vi lagt mycket fokus på den fantastiska dokumentären Astrid (svtplay). Efter vi sett, diskuterat och analyserat innehållet har vi sedan övergått till att tillsammans läsa och modellera Allra käraste syster. Där har vi följt en klassisk litteraturanalys med tonvikt på Astrid Lindgrens liv och författarskap. Avslutningsvis har eleverna gjort en skriftlig, enskild litteraturanalys av Sunnanäng som slutuppgift. Eleverna tycker det är fantastiskt kul att få lära känna en annan Astrid än den välkända sagotanten. Alla spännande anekdoter som finns i dokumentären om olika karaktärer är också mycket uppskattat.

Med mina andraspråkselever har jag gjort ett annat upplägg. Jag har valt utdrag ur följande böcker: Århundradets Astrid (Anna Maria Hagerfors), 100 skrivande kvinnor del 3, (Svanberg, Witt-Brattström) Krigsdagböcker 1939-1945, Astrids klokbok och hennes tal Aldrig våld! Jag har sedan delat upp texterna så att de representerar olika delar av Astrid Lindgrens liv. Vi har sedan arbetat i hem- och expertgrupper enligt Pauline Gibbons modell, vilket innebär att eleverna först i respektive (hem)grupp stöttat varandra med att läsa utifrån olika lässtrategier och diskutera de texter som (hem)gruppen fått tilldelat. Sedan har de satt sig i tvärgrupper där de har uppdraget att som expert redovisa/samtala om sina texter. Sedan har vi fortsatt att arbeta med samma litterära texter som i svenska 3. Anledningen till att jag valt olika upplägg är dels att mina sva-elever arbetar maximalt med både språk och ämneskunskap genom interaktionen, dels att dokumentären tar upp många litterära figurer som flertalet inte har någon förförståelse kring. Det som mina elever i svenska 3 tycker är spännande t.ex. historier kring Ronja, Madicken och Bröderna Lejonhjärta är ledtrådar som mina andraspråkselever inte kan använda sig av då majoriteten aldrig hört talas om dessa. I stället kan vi lägga fokus på Astrid Lindgrens liv och diskutera Pippi som är den karaktär som är mest känd. Det blir ofta spännande diskussioner då många elever jämför med sagor från sina hemländer.

Litterär analys av Astrid Lindgren