Där barnen är kungar av de Vigan

Influencerkulturen är fortsatt het. Många vill vara en, eller åtminstone få vara en del av det åtråvärda livet där allt verkar skimra av lycka och pengar. Frågan är hur långt en tvåbarnsmamma i Paris är beredd att gå för att synas och få bekräftelse. Långt svarar nog huvudpersonen Mélanie i romanen Där barnen är kungar. Ja, kanske till och med offra sin familj för att få vara i strålkastarljuset. Hennes dröm om att bli känd uppfylls då hon delar med sig av sin familjs vardag där fokus mycket kretsar kring barnen. Men de är inte så roade. Även maken börjar tveka om framgångssagan är rimlig. En dag försvinner ett av barnen och allt ställs på sin spets. Familjen som lever sitt liv inför öppen ridå inser att det finns kritiker närmare än vad de kan ana. De som inte alls uppskattar exploateringen av barnen och är redo att få ett slut.

Där barnen är kungar är en roman som är lätt att ta till sig, både språkligt och innehållsmässigt. Den väcker tankar om priset en del betalar för att få synas, men även vilket behov den hängivna publiken har som tittar och gillar. Den här boken passar för alla klasser på gymnasiet då ämnet är lätt att relatera till för de unga som dagligen följer såväl realityserier som influencers.

Alla förlorade platser – Boyne

I samband med att jag startar svenska 1 på gymnasiet så brukar jag visa min läsarbiografi. När jag presenterat den så får eleverna därefter göra sina egna och presentera för varandra. Sedan gör vi en gemensam för klassen på tavlan. En bok som ofta lyfts fram och som verkar stanna kvar hos eleverna är ungdomsromanen Pojken i randig pyjamas (Boyne).

Nu har författaren skrivit en uppföljare; Alla förlorade platser. Där får vi följa Gretel, ”djävulens” överlevande dotter som nu är en 91-åring gråhårig dam som lever ett stillsamt liv i en välmående förort till London. Däremellan får vi följa henne bakåt i tiden till efterkrigstidens Paris och 50-talets Sydney. Vi gläntar även till dörren till vad som egentligen hände hennes lillebror i Polen.

Skulden, skammen och sorgen, men även rädslan över jakten på nazister och deras familjer ligger som en blöt filt hela Gretels liv. En dag flyttar en nioårig pojke in i samma hus och bekantskapen med honom väcker det förflutna till liv. Är det dags att betala sin skuld? Har hon ens någon skuld att betala? Kan hon sörja någon som i omvärldens ögon bara ses som en djävul? Kan hon äntligen få prata om saknaden efter sin lillebror?

Till hösten har jag tänkt följa Karin Herlitz upplägg att starta lektionerna med att högläsa 5-10 minuter för eleverna. Just nu letar jag efter lämpliga böcker. Kanske Alla förlorade platser kan bli en som jag väljer ut?

Skolbibliotekarie Gunilla deltar i boksamtal

Gästbloggare: Gunilla Nilsson

Jag har haft förmånen att få vara med på två boksamtal om boken Stöld av Ann-Helén Laestadius.

För mig som jobbar på skolbibliotek är det väldigt lärorikt att få delta i boksamtal, då får jag reda på vad eleverna tycker om böckerna, vilka titlar som passar till olika elever och det ger mig även en bredare kunskap när jag tipsar andra elever om titlar för att öka läslusten.

En annan fördel är att vi från biblioteket lär känna elever och lärare lite djupare, man känner helt enkelt att man blir en del av skolan. Många elever som har jag har träffat på boksamtal kommer också fram och pratar med mig i biblioteket vilket jag uppskattar mycket.

Boksamtalen fördes i mindre grupper på 6 – 8 elever, det kändes lagom, alla fick komma till tals och det är lättare för de flesta att prata när man är ett så litet antal.

Innan samtalen skulle vi alla förbereda frågor att ta upp till diskussion i gruppen, det kändes spännande för alla hade väldigt olika funderingar om boken. Jag upplevde att boken hade engagerat eleverna trots att en del tyckte att den var lång och bitvis lite för långsamt berättad.

Det blev djupa samtal där vi diskuterade om allt från att tillhöra en förtryckt minoritet (vilket elever från andra länder kunde känna igen sig i), motsättningar inom den samiska gruppen, könsroller, självmord, psykiska problem till om hur polisens arbete fungerar. Det kändes som om vi skulle kunna sitta i timmar och fortsätta att diskutera – det fanns så mycket vi ville säga!

Vi pratade även om hur boken är uppbyggd, om stilen i boken och om de samiska orden som förekommer. En del tyckte att det var lite svårt med alla ord och vi var enstämmiga i att tycka att en kort ordlista i slutet av boken hade varit bra, kanske även en namnlista skulle ha varit till hjälp under läsningen.

Med många tankar i huvudet gick vi omtumlade ut från det sista boksamtalet med nya insikter om livet, döden och allt däremellan. Jag tror att vi alla var eniga om att boken Stöld kan vi varmt rekommendera till andra att läsa.

Gunilla Nilsson, Luleå gymnasiebibliotek

Familjen (Bäckström Lerneby)

När jag träffade mina elever i svenska 1 för första gången så inledde vi med att göra läsbiografier på en tidslinje. Ett tips som jag fick när jag lyssnade på Ulrika Bergmark och Sara Viklund i samband med att de släppte sin bok Litteratursamtalets pedagogik: Relationer, lärande och utveckling. Jag började med att visa min egen därefter kopierade jag två elevexempel från boken. Sedan fick varje elev göra sin egen. Lektionen efter hade jag sammanfattat och skapat en gemensam för klassen som vi diskuterade. Det som blev tydligt var att ytterst få i klassen älskade att läsa utan de flesta var tämligen läsovilliga och hade inga större positiva läsupplevelser, förutom några enstaka minnen från böcker som LasseMaja och Vargbröder. För mig blev det då viktigt att hitta en bok som kunde väcka läsintresset och valet blev Familjen av Bäckström Lerneby.

Författaren har under en längre tid följt familjen Al Asim från Angered utanför Göteborg. Boken illustrerar hur en familj styr hela förorten med hot och våld. Gängkriminalitet har länge varit aktuellt i media, men i somras blev det högaktuellt i Luleå i samband med ett uppmärksammat mord som har gängkopplingar. Utöver det så blev även rapparen Einar mördad under läsningen, vilket ytterligare ökade intresset för boken. Upplägget var att eleverna fick lästid varje lektion därefter växlade vi att se dokumentären Gängkrigens tid (TV4Play) med att ha löpande diskussioner kring boken. De elever som glömde boken inför den tysta läsningen var förvånansvärt få, men fick då olika uppdrag under tiden som de övriga läste. Det kunde vara att läsa artiklar om gangsteradvokater, gangsterrapp och polismordet i Göteborg som de sedan presenterade inför klassen.

Boken blev ett lyckat val. För mig blev nästa bok än viktigare då jag kände att jag hade viss medvind. Jag presenterade ett antal spänningsromaner som de fick rösta om. Två titlar fick exakt lika många röster. Jag valde därför att inte ha en gemensam bok utan hälften läste Silvervägen av Jackson och hälften valde Skymningsflickan av Wennstam.

Krönika i Svenskläraren Familjen
Boksamtal
Skrivuppgift Del 1
Skrivuppgift Del 2

Katarina Wennstam

I samband med förra årets arbete kring Sexstrejken (åk 1) och Fettpärlan (åk 3) upptäckte jag ett stort behov av att våga diskutera mäns våld mot kvinnor. Därför valde jag inför årets bokcirkel i trean att använda mig av olika spänningsromaner av Katarina Wennstam. Hennes romaner fokuserar mycket kring detta komplexa, brännheta och inte alltid så enkla ämne ur olika perspektiv. Dessutom blottar hon ofta svagheter i vårt juridiska rättssystem gällande denna typ av brott.

Efter att ha kort presenterat de utvalda böckerna fick eleverna välja titel och därefter bilda läsgrupper där de fick göra en läsplanering. Lektionerna varvades sedan mellan lästid, diskussioner i tvärgrupper och stöttande samtal i egna läsgrupper. Trots Wennstams rika, ibland snåriga persongallerier så fanns en nerv i hennes böcker som behöll elevernas intresse. Dock rekommenderas gemensamma tankekartor inledningsvis för att underlätta läsningen. Samtalen visade både starkt engagemang och stor frustration. Att böckerna uppskattades vittnade en kollega om då hon hörde livliga diskussioner i korridoren kopplade till det lästa.

En debattartikel där ämnet skulle utgå från boken fick avsluta momentet, vilket blev ytterligare en ventil för att samla ihop alla tankar och åsikter som fanns hos eleverna.

De böcker som ingick:
Smuts (trafficking, sexköp)
Dödergök (kvinnomisshandel, heder)
Alfahannen (kändisskap, maktmissbruk, sexuella övergrepp)
Skuggorna (kvinnovåld, hämnd, ”folkdomstolar”)
Skymningsflickan (sexuella övergrepp, droger, sociala medier).

Stargate. En julberättelse (Rishöi)

Mitt letande efter kortromaner har succesivt ökat. Eleverna blir ofta positivt inställda när de upptäcker det lilla formatet. Dessutom skapar kortromaner utrymme för att hinna med fler böcker under läsåret. Den senaste som jag läst är den hyllade Stargate. En julberättelse av norska författaren Ingvild Rishöi. Hennes magiska och sagoinspirerande innehåll om två syskon påminner om Astrid Lindgrens Sunnanäng. Rishöi har även jämförts med Astrid Lindgren, men även Selma Lagerlöf och HC Andersen. Flickan med Svavelstickorna omnämns även i boken som en sorglig, men trösterik berättelse för syskonen Ronja och Melissa. Storasyster Melissa får ta alldeles för stort ansvar då pappan bara periodvis är nyktert närvarande, men oftast tillbringar tid hos sina likasinnade vänner på krogen Stargate. När pappan inte klarar av att behålla jobbet som julgransförsäljare övertar Melissa jobbet vid sidan av skolarbetet. Syskonens utsatthet gör stundtals mycket ont. Men det finns också hopp tex den starka syskonkärleken som finns när vuxna sviker. Men inte alla vuxna sviker. ”Kung Alkohol är en hård herre” säger vaktmästaren som ser. ”Du kanske skulle komma in till mig en stund” säger grannen som hör.

Kortromanen kan fungera väl i ett tematiskt arbete kring missbruk och medberoende. Den kan även fungera i ett arbete kring Astrid Lindgrens författarskap där språk, magi och innehåll kan jämföras och analyseras. Eller varför inte, bara läsa, diskutera och njuta av en välskriven och känslosam kortroman.

Uppdraget (Mikael Romell)

Ibland kan vi alla behöva en kort, kärnfull novell där det finns utrymme att läsa mellan raderna. Novellen Uppdraget av Mikael Romell (Färdlektyr 2003) passar väl in i det sammanhanget. Elin Brandlöv och Teresa Olofsson har båda arbetat med den i varsin klass svenska som andraspråk 2. Här delar de med sig av några lämpliga uppgifter som passar att genomföra under ett par lektioner. Uppdraget utspelar sig under andra världskriget där läsaren får följa militären August Steiner som tillsammans med tre andra soldater fått ett hemligt uppdrag att genomsöka några polska hus i jakten på judar eller motståndsmän. Men upptäckten av tre gömda barn ställer August Steiner inför hans svåraste beslut som militär. Novellen väcker många tankar kring moral och rätten att bestämma över liv. Slutet bjuder in till diskussion då Uppdraget avslutas med ”Tre knallar från en pistol ekade genom natten”
Ordkunskap
Samtalsfrågor
Skrivuppgift

 

Brev till mannen (Kronlöf)

Förra helgen fick Luleås Bok och Bild besök av Bianca Kronlöf som debuterat med Brev till mannen. Författarens framträdande blev mycket emotionellt där både hon och stora delar av publiken föll i gråt av hennes engagemang och högläsning av brevet Till min ofödde son. Hennes budskap var tydligt; snälla, goda män –  våga bryt tystnaden och engagera er mot mäns våld och trakasserier mot kvinnor. Boken består av flertalet korta brev där det går alldeles utmärkt att välja ett eller ett par för högläsning och diskussion under en lektion. Förutom brevet Till min ofödde son finns andra starka brev som tål att nämnas och diskuteras: Till dig som tycker våldtäkt är fel, Till dig som köper sex och Till dig som aldrig.

På gymnasiekursen Svelit0 fick eleverna under hösten välja en individuell bok. Många elever valde självbiografier och i boksamtalen där elevernas egna frågor fanns med blev det starka samtal kring de kvinnliga elevernas gemensamma erfarenhet av att ha utsatts för sexuella trakasserier. Som avslutning fick eleverna läsa vad en manlig recensent skriver om Brev till mannen parallellt med att Kronlöfs förord lästes. De viktiga samtalen fördjupades och fortsatte utanför klassrummet.

 

Factfulness av Rosling

Förra läsåret arbetade jag under ett par veckor i Svenska 3 med Factfulness av Rosling, vilket visade sig bli mycket uppskattat. Författarna försöker förklara för läsaren varför vi så ofta missförstår världens utveckling men de ger också konkreta tips på hur vi kan se världen ur ett annat perspektiv. Boken är indelad i tio olika instinkter(kapitel).

Eleverna fick börja med att genomföra en test som finns i inledningen för att se om de var klokare än schimpanser och redan där väcktes deras nyfikenhet för boken. Därefter delades de upp i tio grupper där varje grupp ansvarade för en instinkt. De fick sedan till uppgift att läsa och samtala om sitt kapitel. Sedan bildades tvärgrupper där de först fick sammanfatta kapitlet och därefter redogöra för de tips som presenterades. Alla tog mycket seriöst på uppgiften och det resulterade i flera intressanta diskussioner. En elev som inte tyckte om att läsa sa spontant efteråt ”Tänk om alla böcker kunde vara så här spännande att diskutera ”

Vi avslutade med att arbeta med källkritik där vi läste olika artiklar som ifrågasätter Factfulness och deras förklaringsmodell.

Bokcirklar i kombination med hyllningstal

Under ett par år har jag i Svenska 3 kombinerat hyllningstal med bokcirkel. En del elever tycker att de aldrig kommit så djupt in i en bok som under detta arbete. Flera har även uttryckt att det känns lättare att hålla hyllningstal när du blir en karaktär i boken som hyllar en annan; ett slags teater som gör att du vågar ”spela ut”.

Jag försöker väcka intresse genom att inleda med att säga att vi ska resa jorden runt då författaren/händelserna representerar olika världsdelar, historiskt såväl i samtid.

 

 

 

Följande titlar har eleverna valt mellan:
En bön för de stulna av Jennifer Clement
No och jag av Delphine De Vigan
Vända hem av Yaa Gyasi
Vår älskade av Kamila Shamsie
Tusen strålande solar av Khaled Hosseini
Dödssynden av Harper Lee
Efter attentatet av Yasmina Khadra
Litet land av Gael Faye

När eleverna valt bok bildas grupper där alla läser samma. De börjar med att göra sina egna lässcheman utifrån givna veckor. Syftet med grupperna är dels att stötta varandra med innehållet, främst karaktärerna, dels att hjälpa varandra med hyllningstalen. ”En press” att följa lässtoppen brukar uppstå naturligt då man annars inte kan delta i gruppens diskussioner och ömsesidiga utbyten. Varje lektion får eleverna lästid, varannan så får de tid att samtala och varannan har jag genomgång/uppgifter kring retoriken. Vi ägnar även tid åt bildanalys då eleverna vid presentationen ska ha en bild som bakgrund som symboliserar innehållet.

Hyllningstalen som är fem minuter långa ska alltså vara från en karaktär i boken till en annan och talet ska innehålla tydliga händelser men också typiska karaktärsdrag hos de valda personerna.

Den bok som toppar i popularitet är En bön för de stulna där hyllningstalen nästan alltid slutar i tårar av glädje eller sorg beroende på talens innehåll. Det starka bokinnehållet av fattiga flickors utsatthet och kartellernas maktfullkomlighet i ett land som Mexiko chockar många då de ofta ser Mexiko som ett lockande turistland med bad och sol. Nästan alla ger det högsta betyg en bok kan få; bästa boken någonsin!