Författararkiv: Maria Öhman

Kriget om källan (Cannie Möller)

Publicerat av
Svara

Cannie Möllers berättelse från 1983 om en framtid där två byar samsas om en gemensam vattenkälla är en lättläst men viktig och tidlös roman. Människorna i de två byarna umgås och har inga uttalade konflikter fram till den dan då källan uppe på berget verkar ha börjat sina. Nu blir det revirtänkande, avspärrningar och ett ”vi och dom”-tänkande som tar över. Tidigare vänner kan inte längre träffas och olika sätt att hantera den nya situationen leder till val av ledare för respektive by. Vattenbrist, konflikthantering och ledarskap blir viktiga teman i berättelsen, men även  vänskap och  kärlek som brobyggare. kriget-om-kallan-pa-andra-sidan-floden 

Jag har använt Kriget om källan i en årskurs 1 på Samhällsvetenskapsprogrammet i ett ämnesövergripande projekt om miljö.

Först fick alla kortskriva om ett tänkt scenario där vi förflyttat oss fram flera hundra år, någonting gick snett på jorden och bara ett fåtal människor överlevde. Hur lever de och hur ser världen ut? Sedan läste vi första 2 kapitlen tillsammans och  gjorde en tankekarta gemensamt så att alla hängde med. Sedan fick alla läsa på egen hand till och med kapitel 4 och fick några frågor att fundera på individuellt och sedan i mindre grupp. Läsningen fortsatte sen med resten av boken med nya frågor (se alla frågor här: kriget-om-kallan. I en senare utgåva av boken finns en fortsättning på berättelsen (På andra sidan floden), ännu längre fram i tiden, som några av de mer lässugna eleverna frivilligt fick läsa och berätta om för de andra. Här får vi reda på hur allting blev!

Europas skam (Lisa Bjurvald)

Publicerat av
Svara

9789127133853Lisa Bjurvald kartlägger rasismen i Europa i sin reportagebok Europas skam. Vilka bakomliggande traditioner av hat finns bland dagens  rasistiska organisationer? Hur arbetar de och hur resonerar deras väljare? Boken är indelad i kapitel för olika europeiska länder och baseras i hög grad på intervjuer. Begrepp som islamofobi, antiziganism och antisemitism förklaras ingående tillsammans med en historisk tillbakablick och förklaring till de fördomar och den rädsla som ofta föder hatet.

På Samhällsvetenskapsprogrammet har vi arbetat med Europas skam i ett ämnesövergripande projekt. Lärare i svenska, samhällskunskap, historia och religion har suttit i boksamtal med en mindre grupp elever. Det är många begrepp, många namn, datum och händelser i texten så vi lät eleverna själva plocka ut viktiga och tänkvärda delar som fick starta diskussionerna.

Publicerat av
2

GOTT OCH BLANDAT

Här kommer några exempel på andra slags uppgifter kring en läst text. Vi har använt dessa mest efter ett boksamtal eller annan bearbetning av texten, men de flesta kan läggas in när man tycker att det passar.

  • 4-hörnsövning. Här gäller det för eleverna att ta ställning kring olika påståenden och att träna sig på att motivera sin ståndpunkt. Utifrån en läst text formuleras olika öppna frågor med 3 formulerade svarsalternativ. Läraren/diskussionsledaren (kan vara en elev) läser upp frågan och de olika alternativen till ståndpunkt. För varje ståndpunkt tilldelas ett hörn av klassrummet och det fjärde hörnet lämnas alltid åt ett öppet/annat alternativ. Eleverna väljer hörn, pratar med de övriga som valt samma hörn och får sedan motivera varför de valt som de valt. Eleverna i det öppna hörnet måste förklara vad deras eget alternativ går ut på. Alla har möjlighet att byta hörn under diskussionen beroende på om de övertygas av andras resonemang. fyrhorning
  • Sitting drama. Någon eller några elever får i uppgift att leva sig in i någon eller några av textens roller och övriga i klassen får sedan ställa frågor eller ta upp diskussioner med dem. Detta kan göras i grupp eller i helklass. Sitting drama gör karaktärerna levande för eleverna och ger dem en möjlighet att sätta sig in textens innehåll och karaktärer på ett helt annat sätt.
  • Teater. Elever spelar upp en eller flera scener ur boken. De kanske till och med vill göra vissa ändringar av innehållet, lägga till eller ta bort!
  • Måla bilder eller en bildserie utifrån boken. Henrik Langes ”80 romaner för dig som har bråttom” kan studeras och användas som inspirationskälla. En liten genomgång av bildanalys, samspel mellan bild och text kan passa in. Eleverna kan måla sin egen bildserie på 4 bilder för att presentera en roman eller en novell. Detta kan med fördel göras i små grupper, som sedan får presentera sin bildserie.
  • Skriva dikt eller sångtext
  • Transponeringsövningar: eleverna kan, muntligt eller skriftligt, göra om innehållet till annan genre (barnberättelse, fantasy) eller annan texttyp (artikel, krönika). I länken finns ett exempel på två kapitel ur ungdomsromanen Älskade Mikael som två elever skrivit om till ett teatermanus. tva-scener-ur-alskade-mikael
  • Lagtävlingar. Ett exempel på en yeopardy-inspirerad lagtävling som kräver lite mer förarbete men som är väldigt uppskattad ser du här: alskade-mikael (exemplet är från ungdomsromanen Ålskade Mikael). Läraren måste under läsningen välja ut rubriker och frågor i olika svårighetsgrad till varje rubrik. Själva spelplanen visas för eleverna så man kan kryssa för eller ta bort de frågor som är tagna. Facit har bara läraren. Jag brukar låta grupperna ha böckerna till hjälp och bestämma att betänketiden är 1 minut.  Den här quizen ska man göra på titlar som håller mer än bara ett år, eftersom förarbetet kräver en del. Men roligt är att elever med sinne för detaljer kan briljera här – det blir helt andra slags frågor än till exempel i ett boksamtal.
  • Kahoot är såklart en enklare variant av frågesport som brukar uppskattas och kan användas till skönlitterära texter
  • EPA-modellen
    Enskilt (E): Först ges tid för var och en att fundera och kanske göra en skiss eller skriva ner några ord som tankestöd. Därefter samtalar eleverna i par (P) eller i mindre grupper och resonerar sig fram till ett förslag eller en lösning. Till sist då alla (A) är tillsammans följer läraren upp i en gemensam diskussion vad eleverna kommit fram till, reder ut oklarheter och besvarar deras frågor.

Smuts (Wennstam)

Publicerat av
Svara

smuts

I Smuts av Katarina Wennstam får vi en inblick i vad trafficking och livslögner kan göra med till synes helt vanliga, välfungerande människor. Hur kommer det sig att en välrenommerad, advokat och tonårspappa både kan kämpa för utsatta flickors situation och samtidigt vara en sexköpare? Hur tänker frun Rebecca när hon passivt ser på när familjen rasar? Vilka problem finns i barnens vardag – en vardag som kanske inte föräldrarna har en aning om? Hur är det med jämställdheten i dagens Sverige? Vad formar oss till att bli de människor vi blir?

Katarina Wennstam skildrar alltid aktuella ämnen som leder till engagerade diskussioner och ställningstaganden. Smuts passar bra att läsa inom svenskämnets ramar men passar ypperligt i samarbete med andra ämnen. Jag har arbetat med åk.2 och åk.3 på SA i samband med att de tagit upp människohandel i samhällskunskap. De diskussionsfrågor vi haft i boksamtal har vi lärare sammanställt tillsammans, men några frågor har eleverna själva velat ta med. Exempel på diskussionsfrågor och skrivuppgifter finns i länkarna nedan.

smuts

smuts-skrivuppgifter


Filmen (Lapidus)

Publicerat av
Svara

Den här berättelsen har jag arbetat med i åk.1 på SA och den fungerar bra både med killar och tjejer. Filmen är första novellen i Jens Lapidus novellsamling Mamma försökte. Ett brottmål, en advokat, en häktad klient, ett barn, en mobiltelefon. Advokaten har sitt jobb men även sin egen familj och sitt privatliv i tankarna, vilket varvas genom hans egna tankar berättelsen igenom.. Är Cenneth verkligen skyldig till misshandel av sin sambos son Wilgot? Är jag verkligen närvarande när jag är tillsammans med mina egna barn? Detta är frågor som advokaten brottas med och att det sedan är en film som blir viktig i bevisföringen kan vi förstå utifrån novellens titel – Filmen.mamma-forsokte

Exempel på frågor:

filmen-lapidus

 

Tjejen (John Ajvide Lindqvist)

Publicerat av
1

FärdlektyrJohn Ajvide Lindqvist omtalas ofta som en av Sveriges mest lästa skräckförfattare. Hans novell Tjejen finns bland annat i Färdlektyr från 2007 och handlar ,som så många av hans berättelser, om en välkänd vardag som plötsligt blir både skrämmande, nära inpå och svår att greppa.

Här möter vi Mattias, en lite osäker klarinettspelande kille i trean på gymnasiet som efter en konsert plötsligt känner en hand på sin arm. Det är så han träffar sin drömtjej – Gabriella. Men vem är hon egentligen? Varför känns det som om hennes ögon ändrar färg? Vad har hon varit med om? Och vad betyder egentligen Mattias för henne? Berättelsen lämnar många frågor utan svar – men det är en novell som berör och väcker intresse på många plan, hos alla läsare. Jag själv har mest använt den i början av årskurs 1 på SA. Här ser du ett förslag till arbetsgång:

Tjejen – arbetsgång

Några gemensamma frågor i mindre grupp efter första läsningen: Tjejen (John Ajvide Lindqvist)

För Marie Claire (Edelfeldt)

Publicerat av
Svara

för Marie ClaireFör Marie Claire ingår i novellsamlingen rit. Vem Marie Claire är får vi inte reda på förrän en bra bit in i handlingen. Berättarjaget går inledningsvis in på ett konditori för att köpa en tårta som han tänker bjuda sina två vänner Leffe och Maria på. Det är något speciellt och planerat som ska hända under kvällen  men vi får inte reda på vad. Egentligen spelar ingenting någon roll, förutom Marie Claire, enligt berättarjaget. Men vem är hon och vad finns det för koppling mellan henne och förberedelserna inför kvällen med Leffe och Maria?

För Marie Claire passar bra i alla årkurser på gymnasiet men jag har använt den mest i årskurs 1. Jag brukar dela upp den i två delar  eftersom första delen inbjuder till funderingar om de olika karaktärerna, innehållet i allmänhet och om fortsättningen.

Arbetsgången:

  • Läraren högläser de inledande 3 sidorna (fram till: ”…och jag visste hur lång tid förberedelserna skulle ta.”) och håller i ett inledande samtal kring det lästa.
  • Eleverna läser på egen hand till och med: ”Jag ville skratta eller gråta, men det kom inget skratt och inget gråt; det var något annat, jag visste inte vad.” Alla funderar först individuellt på frågorna till första delen.
  • Diskussioner i små grupper som läraren sen ”syr ihop” i helklass och ser till att alla kommer med synpunkter och funderingar.
  • Samma sak görs sedan med resten av novellen.

Exempel på frågor:  För Marie Claire – frågor

Den där Jenny (Wikander)

Publicerat av
Svara

Den där Jenny

Jenny kommer ny till klassen i sexan och redan från början blir allt fel. En grupp tjejer i klassen stämplar henne som ”hora” och gör allt för att förödmjuka henne. Jenny å sin sida döljer sin osäkerhet bakom en tuff och oberörd attityd. En skildring av utanförskap, grymhet och alla missförstånd som kan uppstå på gränsen mellan barndom och vuxenvärld.

Den där Jenny fungerar utmärkt att läsa gemensamt från åk.6 och upp till gymnasieåldern. Den består av en och samma berättelse ur två olika perspektiv, vilket inbjuder till givande diskussioner! Den är bara ca 100 sidor lång uppdelad på två halvor som kan läsas separat.

  • Halva klassen kan läsa första delen medan andra halvan läser den andra. Sedan kan först grupperna diskutera inom gruppen hur de ser på Jenny och på olika situationer som beskrivs. Alla i gruppen brukar här vara rörande överens och tycker att de har allt klart för sig!
  • Steg två blir att blanda grupperna så att några elever som läst första halvan sitter med några som läst den andra. De kan nu gå igenom samma frågeställningar som de tagit upp i den tidigare gruppdiskussionen. Här märker eleverna hur olika de ser på det mesta och en större klassdiskussion kring både skvaller och vikten av att se saker ur olika perspektiv brukar kännas otroligt givande. Det är också en bra lektion i att förstå olika berättarperspektiv!

 

ru (Thuy)

Publicerat av
Svara

Kim Thuys självbiografiska kortroman om resan från ett krigsdrabbat Sydvietnam till ett nytt liv i Canada har uppskattats av många elever i gymnasieåldern. Berättelsen är som en väv av minnen som blandas och fogas ihop till en helhet, där bilder från barndom, Ru_110223-193x300vuxenliv, småbarnstid och allt däremellan blir till en fantastisk historia. Läsaren lär sig både om historiska skeenden och människors sorg och glädje från en tid vi mest har hört talas om via massmedia. Romanen passar utmärkt att läsa tillsammans, eftersom texten inte är lång och lätt att dela upp. Formen och innehållet kräver ett arbetssätt där lärare och elevgrupp bearbetar innehållet tillsammans allteftersom. Vi har haft romanen i en litteraturkurs på gymnasiet och ett exempel på arbetsgång finns i länken.RU-arbetsgång

Jag heter inte Miriam (Axelsson)

Publicerat av
Svara

 

                                                                                                                                                                                                                                                                                       Romanen Jag heter inte Miriam är en berättelse som berör. Miriam avslöjar på ålderns höst att hon egentligen heter någonting annat – en hemlighet som hon burit med sig i hela sitt liv. Från koncentrationslägren under andra världskriget får vi följa med henne9789173374668_200x_jag-heter-inte-miriam till Sverige och ett nytt liv som Miriam. Men vem är hon egentligen och varför blev det omöjligt för henne att avslöja sanningen? Jag läste och diskuterade denna roman med en årskurs 2 på gymnasiet. Eleverna skrev sedan en sammanställning utifrån publicerade recensioner och sina egna intryck och tolkningar (se länk nedan).

 

 Jag heter inte Miriam