Boken Den utvalde är en en dystopi som kryper in under skinnet med kuslig precision. Allt det som verkar vara så bra från början förvandlas snart till en mardröm. För eleverna på Språkintroduktionen var dystopier en helt ny bekantskap som väckte många spännande tankar.
Vill du se förslag på frågor efter läsningen så följ länken:den-utvalde-av-lois-lowry
I boken Ingen du känner blir Fatma bortgift på sommarlovet efter nian. Elever på Språkintroduktionen berörs starkt av boken och och många elever kan göra kopplingar till sin egen kultur och eget liv. Boken fungerade också bra att läsa tillsammans med elever i årskurs ett på gymnasiet för att sedan ha gemensamma boksamtal.
Här hittar förslag på frågor att diskutera efter läsningen:
ingen-du-kannersamtalsfragorsamarbete-sa-1-och-sprakintroduktionen
På språkintroduktionen läste vi de tre klassikerna Herr Arnes penningar, Det går an och Othello. Efter gemensam läsning och boksamtal kring de olika texterna fick eleverna gruppvis jämföra böckerna med hjälp av Venn-diagram. Följ länken om du vill se en sammanställning av elevernas jämförelser. Venn-diagram har varit mycket uppskattat och användbart i arbetet kring skönlitteratur i alla våra olika grupper.
tre-klassiker-moter-sprakintroduktionens-elever-i-venndiagram
På Språkintroduktionen sammanstrålade elever som dels var på olika språknivåer och som dels läst två olika böcker i gemensamma boksamtal. Böckerna var Anne Franks dagbok (lättläst) och Pojken i randig pyjamas av John Boyne. Eleverna fick under läsningen fokusera på att närläsa personerna i så kallade listor som de förde anteckningar i. Nyfiken på listorna? Följ länkarna lista-person-anne-frank och narlasa-personer-randig-pyjamas
När läsningen var avslutad möttes eleverna i boksamtal där båda boktitlarna fanns representerade. Eleverna hade hade med sig sina anteckningar från läsningen till samtalet. Grupperna bestämdes av lärarna och eleverna valde en samtalsledare och sekreterare. En elev fick vara teknikansvarig och spela in samtalen. Eleverna fick samtalsfrågor där en uppgift var att gemensamt hitta likheter och olikheter mellan de båda böckerna med hjälp av Venn-diagram. Om du vill se hur uppgiftspapperet såg ut så följ länken:
gruppredovisning-av-anne-franks-dagbok-och-pojken-i-randig-pyjamas
Närläsning av novellinledningar
En uppskattad novelluppgift som gör eleverna nyfikna på novellerna och som öppnar för spännande dialoger i klassrummet. Novellerna kan lätt bytas ut för att passa just din elevgrupp och din undervisning.
De här nio novellerna är med i uppgiften:
1.Revanschen av Hans-Erik Engkvist
2. Förvandlingen av Franz Kafka
3. 19 år av Kristina Sandström, gymnasieelev
4, Att andas av Alexander Solzjenitsyn
5.Gåtan av Collen Lindsey
6. Bröllop av Jonas Karlsson
7.Tre bokstäver av Mahmud Alganadi, gymnasieelev
8. Martin av Cilla Neuman
9. Nani av Azvedo Osvaldo
Förslag på frågor: samtalsfragor-till-novelluppgiften
Inledningar till novellerna finns här:
novellinledningar
Förslag till arbetsgång:
1.Läraren läser alla novellinledningar högt för klassen.
2. Elevernas läser om inledningarna tyst för sig själva.De väljer ut den inledning som de tycker bäst om och skriver ner sin motivering.
3. Läraren delar in klassen i grupper 4-5 elever. I gruppen får eleverna berätta för varandra vilken novellinledning som de valt och varför de valt just den.
4. På tavlan finns siffrorna 1-9. Nu får varje elev berätta vilken novellinledning som de valt. Den novellinledning som fått mest röster blir vinnare.
5. Nu får eleverna veta att det finns två noveller som är skrivna av gymnasieelever.
De ska gruppvis resonera sig fram till vilka noveller som de tror är skrivna av gymnasielever.
6. Eleverna får veta att en novell är skriven av en nobelpristagare. De ska gruppvis
resonera sig fram till vilken novell det är.
7.Elevernas gruppvisa resonemang kring fråga 5 och 6 lyfts i helklass. Deras förslag skrivs upp på tavlan vid respektive novellnummer. Efter att alla grupper har redovisat sina svar får de veta de rätta svaren och vad alla noveller heter.
8. Eleverna brukar vara positiva till fortsatt läsning av en/flera av novellerna efter denna novellingång.
Fortsätt läsa
Oerhört starka och täta korta texter utan titlar. Texterna berör svåra ämnen och öppnar för spännande tolkningsmöjligheter.
Den första texten i Önska bort önska nytt, om Fia och tjejen, har använts från årskurs två på lågstadiet till årskurs tre på gymnasiet. Den texten har engagerat alla elever,oavsett ålder; och öppnat för viktiga samtal om bland annat vänskap och att bära på svåra hemligheter. Följ länken om du vill se ett exempel på hur man kan arbeta med den texten:
onska-bort-onska-nytt-av-ingrid-olsson
Förslag på uppgifter med textkoppling efter bokläsning:
Textkoppling
Artikel i tidningen Alfa
Alfa 01-18
Artikel i tidningen Lisetten
Lisetten 2-16
Artikel i tidningen Vi läser om vårt litteraturarbete av Marianne Söderberg:
tecken i tiden_luleå
Artikel i NSD av Kerstin Antila:
Luleålärare prisas
Krönika om rätten till vårt språk i NSD:
Krönika om läsning Elisabeth Hedman
Artikel i Norrbottenskuriren av Marianne Söderberg:
Många världar ryms i boksamtal som inspirerar
Tema dystopier
Förslag på titlar:
Du sköna nya värld av Aldous Hauxley, 1984 av George Orwell, Farenheit 451,
Kallocain av Karin Boye,Vägen av Cormac McCarthy,Den utvalde Lois Lowry
Elevgrupp: Svelit0,Litteraturkurs Gymnasiet
Antal elever: 25
Före läsningen:
1.Vad vet eleverna om dystopier?
2.Läsintroduktion till dystopigenren med gemensam läsning av Ray Bradburys novell Savannen. Eleverna samtalar i grupp utifrån sina egna frågor och sedan återkoppling i storgrupp.
Under läsningen:
1.Samtal med varje elev hur det går för de med läsningen och stöttning för de elever som behöver det.
2. Elever har boksamtalsfrågorna med sig under läsningen.
Efter läsningen:
1. Boksamtal i grupper utifrån varje boktitel.
2. Mixade boksamtalsgrupper där eleverna har läst olika boktitlar.
3. Tidningsartikel om dystopier och samtal kring den.
Förslag på boksamtalsfrågor när eleverna har valt olika dystopier:
Dystopifrågor
Dystopifrågor
Du sköna nya värld,förslag på boksamtalsfrågor:
Frågor Du sköna nya värld
Efter gemensam läsning av en bok kan det vara bra att göra en gemensam sammanfattning av boken. Det samtalet blir en bra repetition av vad som hände i boken och blir ett viktigt stöd inför boksamtal eller annan bearbetning av boken.
¤Varje elev får då det här papperet framför sig:
Tryck på länken här om du vill se händelsepapperet i helformat:
viktigaste händelserna i boken
Ett förslag på hur man kan använda händelsepapperet:
¤Läraren står vid tavlan och frågar eleverna vilka händelser som de tycker var viktigast i boken.Läraren skriver händelserna på tavlan i fyrkanter samtidigt som eleverna fyller i sina egna papper. Det blir en gemensam brainstorming med intressanta diskussioner om vilka händelser som den anser vara viktiga och varför. Händelserna behöver inte komma i kronologisk ordning utan eleverna kan skriva i dem i valfri ruta.
¤ När rutorna är i ifyllda så kan man gemensamt sortera händelserna i kronologisk ordning genom att skriva in siffror i rutorna.