Litteraturforskare David Bleich hävdar litteratursamtalens nödvändighet med hjälp av en liknelse. Han säger att den kognitiva behållningen av läsning som inte åtföljs av ett samtal om det lästa, är att likna vid behållningen av en dröm. David Bleich menar att det är nödvändigt att få uttrycka sina tankar, att få lyssna på andras frågor och funderingar och att få diskutera olika förståelser av berättelsen för att den lättflyktiga läsupplevelsen skall fördjupas till meningsfull kunskap för läsaren.
Inledning
Det är i boksamtalet som elevernas tankar kring texterna synliggörs och utmanas. I ett bra boksamtal är eleverna goda lyssnare, de bygger vidare på varandras tankar och vågar ändra åsikt eller tänka i nya banor. Atmosfären i ett utvecklande boksamtal behöver vara trygg,respektfull och positivt tillåtande. För att uppnå det behöver eleverna få öva upp sin förmåga att föra goda samtal.
Målet är att boksamtalen ska bli en ömsesidig dialog där alla elever känner sig trygga och utvecklas. Vi har sett stora fördelar med att vi lärare planerar gruppsammansättningen till boksamtalen med stor omsorg. När vi lärare bestämmer grupperna så behöver eleverna inte fundera över om de ska bli bortvalda eller inte samtidigt som de osynliga/synliga statushierarkier som finns i alla klasser motverkas.
Här finns en artikel om boksamtal som kan öppna för tolerans, nya insikter och integration om du vill ha fördjupad information:
boksamtal-som-oppnar-for-tolerans-och-integration
Frågor till boksamtal
Vår erfarenhet är att boksamtal som utgår ifrån autentiska/öppna frågor lockar eleverna att tänka egna tankar och gör eleverna nyfikna på vad andra tänker. Eleverna kan lägga sin energi på att utveckla sina resonemang, bygga vidare på vad andra säger och göra kopplingar istället för att leta efter ett rätt svar på frågan.
Till en början kan läraren göra egna frågor men vår erfarenhet är att eleverna snabbt blir väldigt duktiga på att göra egna boksamtalsfrågor när det blir ett naturligt inslag i läsundervisningen. Vi har också märkt att elevernas engagemang ökar när deras egna frågor blir betydelsefulla i boksamtalet.
Inför förberedda boksamtal som avslutar bok/novelläsning är det bra om varje elev skriver ner sina egna tankar kring varje fråga. Eleverna har med sig sina svar i boksamtalet och kan välja om de ska läsa upp det som de har skrivit eller tänka nytt i själva boksamtalet. För elever som inte är vana vid boksamtal eller är blyga så är det en trygghet att ha sina tankar nerskrivna när de ska prata. Vi brukar samla in elevernas svarspapper efter samtalet och får då värdefull information om vad varje elev har tänkt kring frågorna. Den informationen är särskilt viktig när klasserna är stora och alla elever har boksamtal i smågrupper, elevledda boksamtal, eftersom läraren då inte kan lyssna på allt som sägs i alla grupper. Det är också bra att varje elev svarar på någon/några korta loggfrågor om sin egen och gruppens insats i samtalet när boksamtalet är avslutat.
De boksamtal som inte förbereds är spontana samtal under läsningen som kan initieras av både läraren och eleverna.
Lärarledda boksamtal
De lärarledda boksamtalen som är vanligast i helklass är viktiga både för att lyfta fram alla elevers röster och för att synliggöra hur man kan prata om litteratur. Lärarledda boksamtal som bygger på elevernas frågor blir en klassrumsdialog som ger eleverna verktyg att tänka vidare kring sin läsning.
Boksamtal som leds av lärare kan också ske i smågrupper när det finns resurser och/eller behov av det.
Elevledda boksamtal
För att elevledda boksamtal ska bli så bra som möjligt är det viktigt att eleverna får utveckla sin förmåga på att föra samtal. Det kan till exempel göras genom att bygga upp en gemensam samtalskultur där varje elev formulerar vad som gör att ett samtal blir bra och att eleverna blir medvetna om sin egen betydelse i ett samtal.Läraren kan sammanställa klassens elevsvar för att skapa en bra gemensam grund för klassens boksamtal. Eleverna tycker att det är intressant att se vad de andra eleverna tänker om hur man ska vara i boksamtal samtidigt som de funderar på vad de själva behöver utveckla.
Om du vill se hur några elevgrupper har formulerat sina egna ”samtalskulturer” med egna tips så följ länken:
olika-elevergruppers-gemensamma-tankar-infor-boksamtal
Integrerande boksamtal
Integrerande boksamtal är för oss boksamtal med elever från Språkintroduktionen och elever som går i gymnasiet. Eleverna möts i boksamtal efter att ha läst samma bok. Eleverna i gymnasieklassen läser oftast boken på egen hand medan eleverna på Språkintroduktionen som är ovana läsare behöver lässtöd och längre tid på sig att läsa boken. Lässtöd kan vara att läraren läser högt, och hjälper eleverna till djupare förståelse genom samtal om text och ord.
I boksamtalet möts eleverna som jämbördiga läsare. Det som förenar eleverna nu, som annars inte delar skolvardag, är deras gemensamma läserfarenhet.
Elevernas olika livserfarenheter i de integrerande boksamtalen blir en tillgång som både förenar eleverna och tillför nya perspektiv.
Boksamtal med olika boktitlar
Boksamtal utgår oftast ifrån samma boktitel i helklass eller smågrupper. Vår grundstruktur för ett boksamtal där eleverna har läst olika titlar ser ut så här:
Som inledning får varje elev berätta mycket kort om bokens handling och funderar kring vilken genre boken tillhör. Nästa runda pratar vi lite om språket och om hur boken är skriven. Därefter läser eleverna upp ett eget valt citat med motivering. Eleverna har med sig en fråga som man har sitt ursprung i boken och som går att svara på fast man inte har läst boken. Som avslutning får eleverna ställa sin öppna fråga till resten av gruppen.
Aidan Chaimbers:
” Att samtala bra om böcker är en mycket bra aktivitet i sig. Men att föra bra samtal om böcker är också den bästa övning man kan få för att kunna föra ett givande samtal om annat.Så när vi hjälper barnen att samtala kring det de läst, hjälper vi dem också att kunna uttrycka sig om annat i livet.”
