Lärarhögläsning öppnar för en  gemensam positiv läserfarenhet i klassen och är en uppskattad aktivitet oavsett årskurs. En dialogisk högläsning där eleverna kan ställa frågor och läraren kan uppmärksamma specifika iakttagelser under läsningen blir en levande modell för hur läsning kan gå till. Vid lärarhögläsningen kan läraren göra eleverna uppmärksamma på hur man till exempel kan använda lässtrategier, hur man kan läsa mellan raderna och göra kopplingar. Lärarhögläsningen gynnar alla elever i en klass men för den läsovana eleven blir den ett extra viktigt stöd och en viktig inspiration för att utveckla läsningen.

På Språkintroduktionen blir lärarhögläsningen  ett språkutvecklande redskap som  hjälper de sent anlända eleverna  att börja läsa böcker på svenska. Genom att följa med i egen bok så får eleven stöd i sin egen läsning när de lyssnar på hur orden uttalas samtidigt som de ser orden i texten. Lärarhögläsning som ger utrymme för spontana boksamtal utifrån elev- eller lärarfrågor öppnar för engagerade och delaktiga elever.

Variationer på lärarhögläsning:
1.Läraren läser inledningen i den gemensamma boken högt för klassen 1-2 lektioner.
Läsningen kan följas upp gemensamt med samtal om personer och händelser i bokens. Eleverna kan få några loggfrågor kring vad de tror kommer att hända eller någon tanke om personerna. Vi tycker att det här fungerar bra när vi vill vara säkra på att få en inkluderande start på läsningen av den gemensamma boken.
2. Vi använder oss också av författar- eller skådespelaruppläsningar av böcker som omväxling, det finns många som är suveränt bra.

Elevhögläsning i par eller smågrupper 
Eleverna behöver också få öva och utveckla sin egen högläsning. Den träningen gör bäst parvis eller i smågrupper. Den text som eleverna högläser kan var allt från den gemensamma boken till elevernas egna texter. Korta intränade textuppläsningar av till exempelvis dikter passar bra för läsning inför hela klassen.

Gemensam läsning
När hela klassen/gruppen läser samma bok skapas en gemenskap kring läserfarenheten som blir unik för den gruppen. Utifrån den gemensamma läserfarenheten kan samtal och skrivande lyftas in och ge utrymme  för elevernas  perspektiv och tolkningar av texten. Genom att alla elevers tankar synliggörs i samtal och skrivande utifrån texten så blir undervisningen meningsfull och engagerande för eleverna..

Individuell läsning
Elevens individuella läsning behöver utvecklas under hela skoltiden. Alla elever utvecklar sin läsning genom att bli sedda som läsare och utmanas som läsare utifrån sin nivå. För en ovan läsare är det viktigt att läraren hittar positiva ingångar till läsningen, följer upp läsningen och ger uppmuntrande stöd.

Omläsning
Omläsning av noveller, delar av böcker eller hela böcker. är ett viktigt pedagogiskt redskap för att närläsa texter, läsa mellan raderna och göra kopplingar. För ovana läsare är omläsning av hela eller delar av böcker ett bra stöd för att utveckla sin läsning. För att vi lärare ska vara väl förberedda inför boksamtal och ha boken/böckerna helt aktuella så läser vi ständigt om böcker.

Integrationsläsning
Det finns två mycket angelägna utvecklingsområden i dagens skola. Det ena är att förbättra elevernas läsförmåga, och i förlängningen deras skolresultat, och det andra är att öka integrationen mellan utrikesfödda och svenskfödda elever. Vi har under flera år kombinerat dessa två utvecklingsområden genom samarbete kring angelägen skönlitteratur där sent anlända elever fått möta svenskfödda elever i gemensamma boksamtal. För ungdomar som anländer till Sverige under sin tonårstid dröjer det mellan ett till fyra år innan de får börja i en svensk klass. Detta fleråriga utanförskap gör att de nyanlända blir oerhört ensamma under viktiga år då de ska skapa sig en helt ny identitet i sitt liv i ett helt nytt land. De integrerade boksamtalen med sina autentiska frågor utvecklar alla elevers språk, läsning och kunskapsutveckling. Eleverna lär sig tillsammans och av varandra utifrån sina olika förutsättningar och livserfarenheter. Samtalen öppnar också för förståelse och nyfikenhet för varandras kulturer.  De deltagande elever har varit översvallande positiva och efterfrågar ständigt fler möjligheter till samarbete.